Kraftigt höjda vattentaxor väntar

Det kallas ”investeringsskulden”. Svenska vatten- och avloppsledningar är i dåligt skick. Studier gjorda av Svenskt Vatten visar tydligt att enorma summor behöver satsas i Sveriges VA-nät, där ledningarna ofta är över 50 år gamla.

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, framhåller att vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för en hållbar utveckling. ”Utan rent dricksvatten stannar vår vardag. Skyddet av dricksvatten måste finnas med i all samhällsplanering”, heter det på webbplatsen, med tillägget:
– Frågan behöver finnas högt uppe på den politiska dagordningen.

Inget alternativ
Svenskt Vatten är branschorganisation för landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag – VA-organisationerna. I studien som organisationen tagit fram framhålls att det inte finns något alternativ till ökade investeringar i VA-nätet. ”Det är orimligt att Sverige inte skulle efterleva krav som ställs på EU-nivå, att nya bostäder inte ansluts eller att en gradvis försämring av vattentjänsternas kvalitet och tillförlitlighet med risk för en permanent ökning av leveransavbrott samt sjukdomsutbrott på grund av otjänligt vatten skulle accepteras”, heter det.

Från 16 till 23 mdr
Investeringarna i kommunalt VA behöver öka kraftigt, påpekar Svenskt Vatten. Idag investeras omkring 16 miljarder kronor per år i kommunalt VA. Behoven är dock betydligt större och närmare 23 miljarder kronor (i dagens penningvärde) behöver investeras varje år de kommande 20 åren för att kunna säkerställa att infrastrukturens funktion upprätthålls, menar Svenskt Vatten.

Man tillägger att vatten- och avlopptjänster måste kunna byggas ut enligt behov och att framtida krav måste kunna mötas, bland annat klimatförändringarna. Det innebär en ökning i investeringstakt med 40 procent vilket kommer att kräva ”en omställning av kommunernas VA-organisationer och markant högre avgifter”. Till skillnad från en rad andra verksamheter finansieras VA med taxor, inte skatter från kommuninvånarna.

Olika förutsättningar
Behoven och förutsättningarna ser mycket olika ut i olika kommuner. Framför allt skiljer det sig markant mellan storstäder och landsbygd. Kommuner i storstadsregioner har en stark befolkningstillväxt och därmed ett tryck på markresurser för etablering av bostäder och verksamheter. ”Den snabba befolkningsökningen i tillväxtregioner innebär en ny typ av investeringsbehov där stora omläggningar av infrastruktur behöver genomföras för att anpassa VA till den växande staden”, slår Svenskt Vatten fast.