Kritik mot ny lag om visselblåsare
En ny lag om visselblåsarfunktion är på gång, baserad på EU-direktiv. Men knappt har regeringen hunnit lägga fram förslaget för riksdagen förrän kritiken är igång.
– Vi ser att det på senare tid har rapporteras om en negativ trend på området för visselblåsning. Vi välkomnar därför att man ser över hur man kan stärka skyddet för visselblåsare, uppger för OFFENTLIGA AFFÄRER Hayaat Ibrahim, t.f. generalsekreterare på Institutet mot mutor, IMM. Se hela hennes kommentar nedan.
Kritiken kommer dock från ett stort antal chefsjurister på stora svenska företag. De hävdade nyligen att lagförslaget skulle leda till ett sämre skydd för visselblåsare än i dag, om det genomfördes.
Debattörerna fruktar att förslaget ska ”byråkratisera företagen och skapa ett sämre skydd för enskilda”. De reagerar på att privata företag med fler än 249 anställda inte tillåts dela interna rapporteringskanaler och förfaranden. Debattartikeln var införd i Dagens Industri och återgiven i Tidningen Näringslivet. En av dem är Brian Belinger, chefsjurist och styrelseledamot i Husqvarna AB (bilden förstasidan), för hela listan klicka här.
”Propositionen måste ändras”
”Sammanfattningsvis anser vi att propositionen måste ändras så att den tillåter en möjlighet för koncerner att ha en gemensam visselblåsarfunktion”, skriver de.
Tidningen Lag & Avtal tog upp frågan redan i höstas (2020-09-17) och skrev: ”Vissa jurister anser att lagen innebär ett stärkt skydd för dem som slår larm om missförhållanden på svenska arbetsplatser. Andra tror att lagen blir så svår att förstå att den avskräcker från visselblåsande.”
EU-direktiv från 2019
Det var i oktober 2019 som EU antog ett direktiv (2019/1937 av den 23 oktober 2019) som ska ge visselblåsare i alla medlemsstater ett stärkt skydd. Syftet är att brott mot EU-rätten ska inte ska gömmas undan. I dag har endast tio av EU:s 27 medlemsländer omfattande lagar som skyddar dem som larmar om missförhållanden på jobbet.
Sverige tillhör de länder som sedan 2017 har en visselblåsarlag. Lag & Avtal sammanfattar: ”Den som blir uppsagd, omplacerad, kränkt eller straffas på andra sätt av arbetsgivaren efter att ha larmat om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen har enligt lagen rätt till skadestånd. Men hittills har lagen inte lett till några avgöranden i domstol.”
Claes Sandgren.
I samma tidning säger Claes Sandgren, professor i civilrätt och tidigare ordförande för Institutet mot mutor, IMM: – En anledning till att visselblåsarlagen inte har lett till något är att det inte finns någon närmare kunskap om hur visselblåsningen ska gå till på de flesta arbetsplatser.
OFFENTLIGA AFFÄRER bad Hayaat Ibrahim, t.f. generalsekreterare på Institutet mot mutor, IMM, om en kommentar. Hon svarar:
– Vi ser att det på senare tid har rapporteras om en negativ trend på området för visselblåsning. Vi välkomnar därför att man ser över hur man kan stärka skyddet för visselblåsare och i detta ingår givetvis att lyssna in till olika röster för att inte riskera hamna i en kontraproduktiv situation. Slutmålet ska alltid vara att skapa en inkluderande och tillåtande organisationskultur som uppmuntrar såväl som skyddar personer som rapporterar som misstänkta oegentligheter.
Hayaat Ibrahim. FOTO: IMM.
Webbsänt seminarium
Den 23 juni 2021 uppmärksammar Transparency International Sverige den internationella visselblåsardagen genom ett websänt seminarium. Deltagare är Lise Donovan, chefsjurist TCO, Jonas Stenmo, chefsjurist Almega och Clas Barkman, styrelseledamot i Publicistklubben och Reportrar utan gränser. Ulrik Åshuvud, ordförande TI Sverige, modererar seminariet.
Bland frågeställningarna: Vilka rättigheter och skyldigheter har man som arbetsgivare respektive –anställd och vad är medias roll och ansvar? Ibland är media den sista utvägen då alla andra vägar är uttömda. Den kommande lagstiftningen som bygger på ett EU-direktiv har som syfte att stärka skyddet för visselblåsare – men vad betyder det i praktiken?