Kritik mot ökande elnätsavgifter

Sveriges elnätsavgifter är höga i ett internationellt perspektiv, visar en rapport som Villaägarna låtit göra.
– Det elnät vi har idag har bolagen fått av skattebetalarna för länge sedan. De är betalade flera gånger om, menar Johan Ehrenberg, ETC.
I Villaägarnas undersökning har data över elnätsavgifterna i 39 europeiska länder analyserats. Sammanställningen visar att den svenska elnätavgiftens storlek i förhållande till själva elpriset är rekordhög.
– Undersökningen visar att de svenska nätägarna har råd att investera i sina nät. De har redan tagit ordentligt betalt för det, säger Anna Werner, samhällspolitisk analytiker på Villaägarna (bilden).
Högst i Norden
*Om man jämför Sverige med övriga nordiska länder visar det sig att dessa inte haft samma dramatiska utveckling.
– Finland har också haft höjningar, men avgiftsnivån är fortfarande långt under den svenska, säger Anna Werner.
SVT rapporterade nyligen att allt fler protesterar mot att elnätsavgiften är onödigt hög. SVT har talat med energibolaget Eon som hävdar att avgiften är nödvändig för att kunna bygga ut elnätet i takt med en allt större efterfrågan på el.
Högt tryck på nätet
Ivan Loftrup-Ericson, presschef på Eon, förklarar för SVT att digitalisering, klimatmål och miljösatsningar skapar ett högt tryck på bolagets elnät vilket inte är dimensionerat för de nya kraven.
Behovet av el har ökat mest i storstäderna de senaste åren men även i mellanstora städer som Örebro, enligt SVT.
”Ekonomiskt vanvettigt”
Johan Ehrenberg, ETC, som också driver ett energibolag tycker att Sverige har ett märkligt system där vi gett privata och kommunala bolag monopol över infrastrukturen när det gäller el.
– Elnätsbolag kan du inte välja, det finns bara ett per område och det här monopolet är rent fysiskt sunt och viktigt, men ekonomiskt blir det vanvettigt, skriver han i en ledare i ETC 2018-08-15.
Enligt Ehrenberg har de tre stora bolagen Ellevio, Vattenfall och Eon de senare åren använt elnäten för att öka vinsterna rejält.
– För många handlar det om en dubblering av elnätsavgiften – detta utan att kostnaderna överhuvudtaget skenat iväg för bolagen. Att skicka el via nätet kostar något enstaka öre. Du betalar ofta över 25 öre, konstaterar Johan Ehrenberg.
 
Tricket man använt, menar Ehrenberg, är att utgå från elnätets värde och kräva en viss avkastning på det per år. Men det elnät vi har idag har bolagen fått av skattebetalarna för länge, länge sedan. De är betalade flera gånger om, hävdar han.
 
– Priset är bara en slags privat elskatt för att flytta el till dig, som är långt högre än de investeringar bolagen gör för att förbättra och säkra näten, enligt Ehrenberg.