Lagändringar halvårsskiftet 2013

Vid halvårsskiftet 2013 ändrades ett antal lagar och förordningar. Många av dessa har en direkt eller indirekt påverkan på kommuner och landsting. Sveriges Kommuner och Landsting har valt ut och summerat texten kring några av de viktigaste lagändringarna. Sammanställningen bygger på uppgifter från Riksdag & Departement, samt från de berörda utskotten i Riksdagen.

Reglerna om karriärsteg för lärare ändras och ett nytt karriärsteg, förstelärare, införs. Skolhuvudmännen, det vill säga kommuner och andra som anordnar skolverksamhet, ska i fortsättningen besluta vilka lärare som uppfyller kvalifikationerna för att bli lektor eller förstelärare. I dag är det Skolverket som utser lektorer. För att uppmuntra skolhuvudmännen att inrätta systemet med lektorer och förstelärare ska det bli möjligt för dem som inför karriärstegen att söka statsbidrag. Statsbidraget ska användas till löneökningar och administreras av Skolverket.

Reglerna för lärarlegitimation ändras för lärare som dels har en examen på forskarnivå, dels har arbetat som lärare vid ett universitet, vid en högskola, inom skolväsendet eller motsvarande. Dessa lärare ska kunna få legitimation efter en introduktionsperiod på en termin, i stället för ett läsår som i dag.

Lagändringarna gäller från den 1 juli 2013.

[widgets_on_pages]

Inaktuella inskrivningar tas bort ur fastighetsregistret (CU19)
Nya regler ska motverka att det finns inaktuella inskrivningar i fastighetsregistret. Registret kan då bli mer tillförlitligt, och åtgärderna ska minska kostnaderna när uppgifter från registret används, till exempel vid fastighetsbildning.

Den nya lagen innebär att mer än 50 år gamla inskrivningar av bland annat nyttjanderätter och servitut kan tas bort från fastighetsregistret. Det kan handla om en rätt att ha en ledning eller en väg över någon annans fastighet. Den som vill behålla en sådan inskrivning måste lämna in en anmälan om förnyelse. En sådan anmälan ska göras skriftligen hos inskrivningsmyndigheten senast den 31 december 2018.

Det blir också tydligare regler om förrättningskostnader och skadestånd när ledningsrätter som inte längre behövs ska upphävas.

De nya reglerna började gälla den 1 juli 2013.

Ny lag om kameraövervakning (JuU22)
En ny kameraövervakningslag införs från den 1 juli 2013. Huvudprinciperna i den nya lagen är desamma som enligt nuvarande regler. För att sätta upp kameror på allmänna platser som gator och torg krävs även i fortsättningen tillstånd. Den nya lagen ger dock större möjligheter till kameraövervakning utan krav på tillstånd på vissa platser, bland annat i butiker, tunnelbanan och parkeringshus.

För att förstärka integritetsskyddet ska personer som blivit filmade kunna få rätt till ersättning när lagen inte följs. Sekretesskyddet och kraven på säkerhet för inspelat material förstärks också.

Lagändringarna gäller från den 1 juli 2013.

Ny lag om tillämpningen av EU:s statsstödsregler (NU19)
En ny lag ska reglera stödgivares och stödmottagares skyldigheter när så kallat olagligt statsstöd har lämnats. EU:s regler innebär ett generellt förbud mot statligt stöd. Men statsstöd kan i vissa fall vara förenligt med EU:s inre marknad och är i så fall tillåtet. Innan ett EU-land ger sådant statsstöd måste det först godkännas av EU-kommissionen. Annars är det olagligt. Ett EU-land som har lämnat olagligt stöd ska återkräva det och den som har tagit emot sådant stöd ska återbetala det med ränta.

Den nya lagen handlar om tillämpningen av statsstödsreglerna och började gälla den 1 juli 2013.

Personer med ekonomiskt bistånd får jobbstimulans (SoU22)
Reglerna i socialtjänstlagen ändras för att öka möjligheterna för personer med ekonomiskt bistånd att försörja sig själva genom arbete. Samtidigt ökar socialtjänstens möjligheter att stimulera, uppmuntra och stödja dessa personer till egen försörjning.

De nya reglerna innebär följande:
När socialtjänsten räknar ut om ett hushåll har rätt till ekonomiskt biståndet ska inte hela arbetsinkomsten räknas in. För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska bara 75 procent av arbetsinkomsterna räknas in. Beräkningsregeln ska gälla under två år.
Socialnämnden får ökade möjligheter att hänvisa en biståndsmottagare till praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Detta om arbetsförmedlingen inte har kunnat erbjuda personen någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
När socialtjänsten räknar ut om ett hushåll har rätt till ekonomiskt bistånd kan hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster räknas in. Gränsen för när socialtjänsten får ta hänsyn till arbetsinkomsterna höjs från ett halvt prisbasbelopp till ett helt prisbasbelopp per kalenderår.

De nya reglerna började gälla den 1 juli 2013

Folkbokföringen ska ske i kommun i stället för i församling (SkU25)
Från den 1 januari 2016 ska folkbokföring inte längre ske i en församling inom Svenska kyrkan utan i en kommun. Samtidigt införs en distriktsindelning som ska motsvara församlingsindelningen som den såg ut den 31 december 1999. Det är inte längre lämpligt att folkbokföringen följer församlingsindelningen eftersom staten inte längre kan påverka indelningen i församlingar. Sedan staten och Svenska kyrkan skildes åt genom kyrka-stat-reformen år 2000 har många församlingar slagits samman, vilket har gjort indelningen mer instabil. Att allt fler svenskar inte är medlemmar i Svenska kyrkan är ett annat argument för att folkbokföringen ska ske i kommunerna. Det är ändå viktigt att bevara den gamla indelningen i församlingar av kulturella och historiska skäl. Den gamla indelningen är också intressant med tanke på statistik och forskning. Därför införs distrikt i folkbokföringsdatabasen som motsvarar indelningen i församlingar före år 2000.

En enhetlig begravningsavgift för begravningar inom Svenska kyrkan införs den 1 januari 2016. Beslutet gäller i det här skedet inte Stockholm och Tranås, men regeringen kommer att utreda hur även dessa kommuner ska kunna omfattas av systemet.

Riksdagen beslutade också om en rad andra ändringar i reglerna för folkbokföring från den 1 januari 2014. Om ett barn bor ungefär lika mycket hos två vårdnadshavare ska vårdnadshavarna kunna välja var barnet ska vara folkbokfört, förutsatt att vårdnadshavarna är överens. Vid gemensam vårdnad ska en vårdnadshavare ha rätt att ensam överklaga ett beslut om barnets folkbokföring.

Ny lag för inköp av tjänster för elektronisk identifiering (FiU37)
En ny lag om ett valfrihetssystem för inköp av tjänster för elektronisk identifiering börjar gälla den 1 juli 2013. Lagen innebär att myndigheter ska kunna köpa tjänster för elektronisk identifiering från alla leverantörer som har godkänts av en myndighet som regeringen senare kommer att utse.

Många statliga myndigheter, kommuner och landsting tillhandahåller i dag e-tjänster som kräver säker elektronisk identifiering. Syftet med den nya lagen är bland annat att så många enskilda som möjligt ska kunna använda dessa tjänster. Lagen kommer att vara frivillig för myndigheterna. Om en myndighet väljer att inte använda den nya lagen ska lagen om offentlig upphandling gälla.

Mer matematik för elever i grundskolan (UbU16)
Matematikundervisningen i grundskolan och motsvarande skolformer ska utökas med 120 timmar i grundskolan. Syftet är att öka elevernas kunskaper i matematik som har blivit sämre under 2000-talet. Totalt ökar antalet undervisningstimmar i matematik i grundskolan från 900 till 1020. Den totala undervisningstiden i grundskolan ökar på motsvarande sätt med 120 timmar.

Som en del i sin profilering har grundskolorna möjlighet att själva bestämma hur en del av undervisningstimmarna ska fördelas mellan olika ämnen. Timplanen för grundskolan ändras så att antalet undervisningstimmar i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska inte får minskas till följd av skolans val.

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2013.

Pengar till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 62,2 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2013. De största anslagen går till statlig assistansersättning, läkemedelsförmåner och tandvårdsförmåner.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i vissa vårdkostnader. Högkostnadsskyddet för bland annat besök inom den öppna hälso- och sjukvården indexregleras och kopplas till det allmänna prisläget genom att det utgör en viss andel av det så kallade prisbasbeloppet. Även den avgift som högst får tas ut per vårddag på sjukhus kopplas till prisbasbeloppet. Ett kostnadstak införs för inköp av förmånsberättigade läkemedel. Även detta kostnadstak indexregleras. De nya reglerna ska gälla från den 1 januari 2013.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya regler för beslut om och utbetalning av ersättning till assistenter till personer med funktionshinder. Syftet med lagändringarna är att motverka fusk och överutnyttjande.

Övergångsperioden för krav på kontrollansvariga enligt PBL förlängs (CU2)

Övergångsperioden för kraven på kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen, PBL, förlängs till utgången av juni 2013. En ny plan- och bygglag ersatte 2010 de tidigare kvalitetsansvariga med kontrollansvariga som fick utvidgade uppgifter och en ökad självständighet. Den kontrollansvarige ska hjälpa byggherren bland annat med att upprätta förslaget till kontrollplan, vara med vid samråd, besiktningar och kontroller och lämna ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked. Den kontrollansvariges kompetens ska säkras genom en obligatorisk certifiering. Eftersom tillräckligt många ännu inte har kunnat certifieras förlängs den övergångsperiod som ger kommunerna möjlighet att göra undantag från kraven på kontrollansvariga.

Det görs även en rättelse av en felaktig hänvisning i plan- och bygglagen. Lagändringarna började gälla den 1 januari 2013.
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting