Lågmäld gd med stor insyn

En sportig typ, det ser man direkt, ekonomen Mats Wikström, som arbetat hela sin karriär i statlig förvaltning och nu är Ekonomistyrningsverkets generaldirektör. Han är ingen kändischef som figurerar ofta i media. Det ligger inte i hans uppdrag, förklarar han.

I offentlighetens tjänst, men inte i offentligheten kan man säga.

– ESVs verksamhet riktar sig inte i någon större omfattning mot allmänheten utan mot staten, mot myndigheterna och regeringskansliet. Då är det naturligt att vända sig direkt dit om det uppstår några frågor istället för att gå via pressen. Vissa myndigheter har ett deluppdrag att driva opinion, så det går inte att säga att det är rätt eller fel att en generaldirektör syns mycket i media, säger
Ekonomistyrningsverkets generaldirektör Mats Wikström.

Men han tillägger att det finns ett allmänt intresse för ESVs ekonomiska prognoser, och de kommunicerar man till pressen.

– Jag har valt att inte synas i de sammanhangen, mina medarbetare sköter det bättre. Jag delegerar gärna.
Ska en generaldirektör i första hand vara sakkunnig eller ledare?

– I första hand ledare men man ska vara insatt och förstå verksamheten. Inom alla våra verksamhetsområden finns det personer som kan frågorna betydligt bättre än jag.

Han beskriver sig själv som en resultatinriktad person som lämnar stort ansvar till avdelningschefer och till hela organisationen.

Trender i styrning
Ekonomistyrningsverkets uppdrag är att utveckla den ekonomiska styrningen i de statliga myndigheterna och ställa krav på hur de sköter sina finanser. En väl fungerande styrning ska förhoppningsvis ge effektiva myndigheter. Eftersom det går trender i vad som anses vara bästa styrmodellen undrar vi vilken typ som tillämpas hos ESV?

– Mål- och resultatstyrning är det som fortfarande gäller i hela statsförvaltningen. Men från regeringens sida strävar man efter att i större utsträckning verksamhetsanpassa styrningen utifrån de krav som ställs, och de förutsättningar som finns på respektive myndighet. Det är stora skillnader mellan dem, säger Mats Wikström.

Han beskriver de tuffa förutsättningarna som statsförvaltningen verkar under. Myndigheterna får inga ökade anslag, det är den hårda verkligheten. Samtidigt ökar kraven.

– Kraven ökar inte bara från regeringen, som kräver effektivisering, utan även från medborgare och medarbetare. Medborgarna kräver snabba, begripliga svar och rättvis behandling. De är betydligt mer kompetenta idag att syna de beslut som myndigheterna fattar. Även vi som arbetar i den statliga förvaltningen har krav på verksamheten och vi förväntar oss bland annat att arbetsverktygen ska vara moderna och effektiva.
– Det här känner myndigheterna av, både ett ekonomiskt tryck och ett ökat resultattryck.

Mats Wikström vill gärna framhålla bildandet av statens servicecenter som en viktig händelse för statsförvaltningen.

– Det är en långsiktigt effektiv lösning att centrera administrationen. Jag tror även att kvaliteten på administrationen blir jämnare. Kärnkompetensen på servicemyndigheten kommer att vara mycket god. Sedan måste varje myndighet göra en egen bedömning om lönsamheten i att köpa tjänster från servicecentret.

Från 70-tal till 80-tal
Hade den 15-åriga Mats Wikström blivit överraskad om han fått möjlighet att skåda in i framtiden och se sig själv idag?

– Jo, ganska överraskad hade jag nog blivit. Jag visste väl i princip bara vad en generaldirektör var, eftersom begreppet förekommer i Karl Bertil Jonssons julsaga, där en kund tänker ringa Postverkets generaldirektör för att klaga.

Det var 70-tal när Karl Bertil Jonsson gjorde intryck på Mats Wikström. En period i livet som han i övrigt ägnade åt sport – och att spela schack. När det hade blivit 80-tal stod det klart att han var duktig på att räkna och det blev avgörande när han skulle söka vidare till universitetet.

Det var populärt med aktiehandel på 80-talet, men det var inget som fångade hans intresse.
– Nej, jag sålde lite pensionsförsäkringar på fritiden, för att dryga ut kassan. Inte mer.

Mats Wikström har hittills haft sin karriär inom statlig förvaltning. Han började som trainee på Riksrevisionen och återvände dit till en tjänst som stabschef 1995, 29 år gammal. Ett par år senare var han stabschef på ESV i två år för att därefter tillträda som ekonomidirektör på Försvarets Materielverk mellan år 2000 och 2010. Han har även tjänstgjort på Finansdepartementet och Försvarsdepartementet.

Vilka av dina jobb har varit mest utvecklande?
– Det är ju en lärorik resa att vara på regeringskansliet förstås, men jag arbetade länge som ekonomidirektör på Försvarets Materielverk och det är en väldigt komplex myndighet att driva, med många svåra avväganden. Verksamheten drivs med stora belopp, där höga sparkrav ändå ska utfalla i goda resultat.

Men han påpekar att det inte bara är arbetet som utvecklar.
– Vi lär i alla situationer, både på jobbet och privat. Föräldraskapet är till exempel väldigt utvecklande.

Mats Wikström har en dotter i tonåren, något som jag föreställer mig kan vara en utmaning, men det är inget vi går närmare in på. Istället pratar vi om trender inom redovisning.

Jämförbara siffror
Han berättar att den globala finanskrisen har ökat kraven på en harmoniserad ekonomisk redovisning.
– Om man i Europa diskuterar medlemsländernas budgetunderskott är det förstås viktigt att dessa uppgifter är jämförbara, att den underliggande redovisningen görs på samma sätt och är begriplig, säger han.

ESV har fått ett regeringsuppdrag att jämföra de svenska redovisningsreglerna med internationella regler och bedöma om vi behöver anpassa våra svenska regler, och vad det skulle få för konsekvenser. I februari lämnades en lägesrapport till regeringen och utredningen ska vara klar i december 2012.

Är svensk statlig redovisning bristfällig?
– Nej, Sverige ligger ofta väl framme när vi jämför oss internationellt.

Varför finns det inga EU-direktiv på området?
– Frågan diskuteras men man vill inte gå för fort fram eftersom en snabb reformering av redovisningsreglerna kan få stora ekonomiska konsekvenser.

Innovationshämmande regler?
Ett annat spännande uppdrag som ESV har fått är att se över regelverken som styr statsförvaltningen för att se om de motverkar innovativa initiativ. Uppdraget har initierats av Socialdepartementets Innovationsråd, som tillsatts för att stimulera innovationsarbete i offentlig verksamhet.

– Det handlar om att höja nivån i den statliga förvaltningen och göra den väsentligt bättre. Kraven på att göra mer för mindre pengar ökar och för att lösa det måste vi vara mer innovativa, säger Mats Wikström.

Det kan dock finnas hinder i vägen för innovation och därför ska ESV alltså se över regelverken.
– Hittills har vi sett att de generella regelverken, alltså till exempel regeringsformen och budgetlagen, inte utgör några hinder men vi kommer också att titta närmare på de föreskrifter som riktar sig mot enskilda myndigheter.

Han menar att det kan finnas anledning att se över dessa.
– Vi vet till exempel att myndigheterna har problem att göra gemensamma investeringar och skapa gemensamma finansieringslösningar på grund av de bestämmelser som finns.

Återkommer till föräldraskapet
Generaldirektören på Ekonomistyrningsverket besitter en förmåga att få andra att leverera. Hur lyckas man med det? Anvä
nder du några modeller eller metoder i ditt ledarskap?

– Nej, mitt ledarskap är ganska normalt skulle jag säga. Det skulle möjligen vara att jag försöker leva som jag lär.

Vilket han tillägger inte är någon metod, mer en norm.

– Nästan alla vet vad som krävs av ledarskapet, flera av mina medarbetare har själva gått ledarskapsutbildningar och har kunskaper och förväntningar på hur man ska vara. Det svåra är att faktiskt leva upp till kraven. Det är ungefär som att vara förälder – alla vet hur en god förälder är men för att lyckas vara det måste man anstränga sig.

0 thoughts on “Lågmäld gd med stor insyn

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *