”Lättare få jobb som vit”

Vithet gynnas på arbetsmarknaden och ökar chanserna att få komma vidare till ett intervjutillfälle. Det framhåller Verenice Bengtsson, jurist med fokus på mänskliga rättigheter.

Hon refererar till studien Do Some Countries Discriminate More Than Others? från Northwestern University i Chicago. Den sägs visa att den största fördelen med att vara en vit arbetssökande, vid det första stadiet i rekryteringsprocessen, fanns i Frankrike, med 83 procents fördelaktighet och därefter i Sverige med 65 procents fördelaktighet.

OFFENTLIGA AFFÄRER har intervjuat Verenice Bengtsson och fått svar via via mejl. Den fullständiga versionen av intervjun kommer att publiceras i nr  2 / 2021 av OFFENTLIGA AFFÄRER.

Du är jurist med fokus på mänskliga rättigheter. Vill du berätta litet om ditt engagemang och hur du kommit fram till dina ställningstaganden?

– För 15 år sedan tog kärleken mig till Sverige och jag gjorde allt som det svenska samhället krävde, studerade SFI, svenska för utländska akademiker och specialiserade mig även på magisternivå inom globala politiska studier och mänskliga rättigheter. Trots spännande erfarenheter och internationella meriter i bagaget tog det flera år innan jag fick en första chans på den svenska arbetsmarknaden.

Genom Malmö Rotaryklubbs nätverk fick jag min första chans på arbetsmarknaden. Sedan dess har jag engagerat mig i olika plattformar för ökad mångfald och inkludering i det svenska samhället.  Jag har arbetat i olika miljöer för att bryta socialt utanförskap bland barn och unga samt utbildat ledningsgrupper från stora och medelstora företag.

– Mångfald är i princip osynlig på högre nivåer i både offentlig, privat och ideell sektor. Representationen är viktigt men det räcker inte. Olika rapporter och undersökningar visar hur rasism och diskriminering tar sig uttryck i arbetslivet och visar hur exkluderande normer och strukturer påverkar arbetsplatser.

Fakta om strukturer
– Detta är inte min personliga åsikt, utan det finns fakta som bekräftar det som jag säger och jag kan ge dig några exempel:

1. DO (Diskrimineringsombudsmannen) rapporterade nyligen att när det gäller anmälningar om trakasserier så handlar en majoritet av dem, 59 procent, om diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Anmälningar om trakasserier rörde oftast utbildning, följt av arbetsliv.
2. En undersökning gjord av SVT och Läkarförbundet som besvarades av 2 266 läkare visade att 505 läkare svarade ja på påståendet ”Jag har blivit utsatt för kränkande behandling på grund av min etniska eller religiösa bakgrund av patienter eller deras anhöriga”.
3. Enligt SCB har utrikes födda, oavsett kön, en högre sannolikhet att få ett tillfälligt jobb jämfört med infödda arbetstagare. Andelen tidsbegränsad anställning hos de utrikes födda var 2019 cirka 10 procentenheter högre än bland inrikes födda.
4. Redan 2017 rapporterade Saco om det oförklarade lönegapet mellan akademiker med svensk respektive utländsk bakgrund. Ett exempel som Saco belyser är att inrikes födda ekonomer med två utrikesfödda föräldrar i genomsnitt tjänar 11 procent mindre än ekonomer med svensk bakgrund, medan motsvarande skillnad för inrikes födda ekonomer med en inrikes född förälder endast är en procent.

– Detta visar att det inte bara räcker att rekrytera personer från underrepresenterade grupper eller minoriteter. Mångfaldsarbetet kräver att vi tar diskussionen till nästa nivå och säkerställer att arbetsgivaren inkluderar och skapar förutsättningar för att motverka diskriminering när det gäller bestämmelser och praxis kring löner, anställningsvillkor och trygghet på arbetsplatsen.

Nyligen skrev du ett debattinlägg där du påpekade att arbetsmarknaden fortfarande ser fördelar med ”en vit arbetssökande, vid det första stadiet i rekryteringsprocessen”. Hur definieras vithet i sammanhanget och vilka andra kategoriseringar finns som ställs mot vithet.

– Vithet är inte bara en hudfärg utan en maktposition som kopplas till en norm som medför att det ses som positivt, eftersträvansvärt och normalt att vara vit. Att samhället präglas av en vithetsnorm innebär att personer som är vita har sociala, ekonomiska och politiska privilegier.

– Därför beskriver jag i debattinlägget att den som är vit, tillhör normen och har en maktposition, har större ansvar för att skapa en inkluderande arbetsmarknad. Kraften att besluta är kraften att förändra.

”Ras och hudfärg har betydelse”
– Ras och hudfärg har betydelse, politiker och beslutsfattare kan inte låtsas vara färgblinda. Statistikerna visar att icke-vita har svårare på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och i högre utsträckning blir utsatta för kränkning, diskriminering och hatbrott. Medvetenhet är ett första steg till förändring.