Lös socialtjänstens finansiering!

Socialtjänstens uppgift måste förbli att bekämpa samhällsproblem – inte att bekämpa ekonomiska underskott. Det hävdar Ella Kardemark (KD), riksdagskandidat och socialnämndsordförande i Halmstad.

– Regeringen har gett stora ekonomiska stöd till bland annat äldreomsorgen och företagen, vilket var nödvändigt. Ekonomiskt stöd till socialtjänsten har dock uteblivit. Det kan inte ses som annat än en bortprioritering av socialtjänsten, framhåller Ella Kardemark för OFFENTLIGA AFFÄRER.

– När ett helt lands samhällsutveckling går åt fel håll bekymrar det mig djupt att dess politiska ledning inte visar större intresse för socialtjänsten, menar hon i en tidigare debattartikel.

Ella Kardemark (KD) politiker med många uppdrag
i Halmstads kommun och kandidat till riksdagen.

När hela samhällsutvecklingen går åt fel håll duger det inte att enkom lägga ansvaret i kommunernas knä, framhåller KD-politikern, och tillägger: Socialtjänsten är primärt ett kommunalt ansvar. Men när ett helt lands samhällsutveckling går åt fel håll bekymrar det mig djupt att landets politiska ledning inte visar större intresse.

Vanligaste vårdformen ej subventionerad

Som exempel nämner Ella Kardemark den vanligaste formen av LVU-vård som sker i familjehem eller Hem för vård eller boende (hvb). Detta har inte subventionerats. Det som staten subventionerat är placeringar hos Statens institutionsstyrelse (SiS). Sådana placeringar är oerhört kostsamma för kommunerna och görs när alla andra möjligheter är uttömda. 

Men KD-politikern menar att det som regeringen kallar en satsning egentligen bara är en rabatt på kostnader som kommunerna redan tagit. Hon pekar på det meddelande som gick ut till kommunerna 2016: ”Vid årsskiftet tvingas SiS till en kraftig avgiftshöjning. Orsakerna är underskott i avgiftsfinansieringen, löneglidning, ökade kostnader för sjuklön, övertid, vikarier och kostnader för utbyggnad av SiS kapacitetsökning.”  Detta på debattplats i Dagens Samhälle.

Rabatt på höjda avgifter

– Det är dessa kraftigt höjda avgifter som regeringen nu tillfälligt rabatterar och kallar för en stor satsning på socialtjänsten, framhåller Ella Kardemark.

Samt:
– Kommunerna har alltså under fem års tid bekostat både SiS försök att åtgärda en dålig arbetsmiljö och den nödvändiga utbyggnaden för att staten ska kunna ta sitt eget ansvar, hävdar politikern från Halmstad.

Social insatsstyrka

Ella Kardemarks parti vill införa en ”nationell social insatsstyrka” för att hjälpa kommunerna i det brottsförebyggande arbetet och finansiera föräldrastöds-program med statliga medel. Debattinlägget var infört i Dagens Samhälle den 18 augusti 2022.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Ella Kardemar med anledning av utspelet kring socialtjänstens finansiering. Här följer frågorna och svaren.

Du namnger ett antal kommuner som har minusresultat i sin socialbudget i din debattartikel. Hur utbrett/generellt är problemet med finansiering av uppgifter som staten ålägger kommunernas socialtjänster?

– Ett exempel är när socialtjänsten fick ansvaret för spelmissbruk. Kostnadsberäkningen för att kunna utföra uppdraget fullgott var 4 miljoner kr för Halmstad. Regeringen skickade med 200 000 kr för uppdraget. Detta i ett läge där socialtjänsten i landets kommuner redan har utmaningar med kostnadstäckning för basverksamheten.

– Inom snar framtid förväntas kommunerna få ett stort brottsförebyggande ansvar. Socialtjänsten förväntas ha en betydande roll i det arbetet. Det är i grunden bra. Men jag känner stark oro för att finansieringsprincipen inte kommer följas från regeringens sida här heller och att kommunerna kommer stå ensamma i det brottsförebyggande arbetet.

– Coronapandemin är inte grundorsaken till att socialtjänsten har ett högt tryck. Trycket på socialtjänsten i form av ökat antal orosanmälningar och fler placeringar fanns redan innan pandemin. Pandemin spädde däremot på sociala samhällsproblem. De sociala konsekvenserna av pandemin landar i mångt och mycket på socialtjänsten. Regeringen har gett stora ekonomiska stöd till bland annat äldreomsorgen och företagen, vilket var nödvändigt. Ekonomiskt stöd till socialtjänsten har dock uteblivit. Det kan inte ses som annat än en bortprioritering av socialtjänsten.

Du skriver att kvaliteten på SiS-vården borde höjas. Kan du ge exempel på hur?

– Sis-placeringar är något Socialnämnden i Halmstad undviker i det längsta. Det är först när alla andra försök och alternativ är uttömda som vi måste vända oss till Sis. Det finns exempel på bra SiS-institutioner men tyvärr är kvaliteten för dålig på allt för många. Min huvudsakliga kritik gäller dels hur SiS ibland blandar unga tjejer med psykiska problem med tungt kriminella killar men också att SiS-vården tenderar att bli förvaring snarare än att arbeta med ungdomarna och ge dem de redskap och nycklar de behöver för att kunna lyckas i livet. Kommunerna betalar dyra dygnsavgifter för dessa placeringar och ska kunna förvänta sig att man får kvalitativa insatser.

Vad innebär en ”nationell social insatsstyrka” som du anger som ett KD-förslag i artikeln?

– Vårt förlag om en nationell social insatsstyrka syftar till att stärka och hjälpa kommunerna i det brottsförebyggande arbetet. Inte minst för att stoppa att unga rekryteras till gängen. Förslaget innehåller ett nationellt  centrum för social brottsprevention, en nationell krissocialjour med ett operativt uppdrag samt att det utgår statliga medel för föräldrastödprogram till alla kommuner.

I en annan artikel i Sydsvenskan beskriver Ella Kardemar alla delar i förslaget mer detaljerat.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.