Molnleverantörer om offentlig sektor

Under vintern genomförde Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet en ramavtalsupphandling av kontorsstöd i molnet. Men varken IBM eller Microsoft kvalificerade sig. Vi frågade några leverantörer hur de ser på offentlig upphandling av molntjänster.

Daniel Akenine, teknikchef Microsoft
Marknaden står redo att sälja sina molntjänster men offentlig sektor är ännu inte helt med på tåget, uppger leverantörerna i vår intervju. Daniel Akenine från Microsoft tycker att det är synd.

– Det finns idag en stor och utvecklad marknad kring olika typer av molntjänster som lagring, säkerhet, kommunikation och produktivitet men få av dessa används i någon större utsträckning av offentlig sektor.

Ola Persson från Avalon Innovation, som är en av fyra leverantörer på Statens inköpscentrals ramavtal kontorsstöd i molnet, menar att det inte bara är den svenska offentliga sektorn som släpar.

Ola Persson, affärsområdeschef Avalon Innovation
– Hela Europa ligger en bra bit efter Nordamerika och Asien när det gäller användande av molntjänster. Det är USA som driver utvecklingen och inte minst inom den offentliga verksamheten. Men Sverige ligger även efter i Europa, och länder som Storbritannien, Frankrike, Spanien och Italien, vilket vi inte riktigt är vana vid i Sverige. Vi brukar vara tidigt ute med ny teknik, säger Ola Persson, affärsområdeschef på Avalon Innovation.

Lars Wiigh på IBM är dock inte oroad, det handlar om att marknaden ska mogna.
– Det är ett tåg som har börjat gå nu och vi har alltfler kunder som efterlyser molntjänster istället för traditionella lösningar. Vissa organisationer har kommit längre än andra. IBM saknar inte avtal med offentlig sektor på det här området.

Svårt att upphandla?
Microsoft har också molnkunder i offentlig sektor, men Daniel Akenine ser samtidigt att det finns ett problem med upphandlingar av molntjänster. Det går inte att upphandla enkelt.

– IT tjänster har blivit allt mer komplexa under de sista åren och man kan undra om inte modellen för ramavtalsupphandlingar måste ändras ifrån grunden. Det går inte längre att definiera en tydlig ram kring funktionalitet på samma sätt som man kunde göra när produkterna var enklare. Man skulle kunna tänka sig att man studerar den modell man infört i England där man skapar en handelsplats för molntjänster (G-Cloud) där den offentliga sektorn direkt kan gå in och avropa bland ett mycket stort antal tjänster, säger Daniel Akenine.

Andra leverantörer pekar också på problem med upphandlingar av molntjänster.
– Produkterna skiljer sig åt vilket gör det svårt att formulera en upphandling som riktar sig till alla. Och gör man vissa val då utesluts några leverantörer och frågan uppstår om man har haft en god konkurrensutsättning, säger Ola Persson, Avalon Innovation.

Henrik Bäcklin, Business Manager Managerade Tjänster, Caperio
Han påpekar att det också därför var positivt att Statens inköpscentral lyckades teckna avtal med fyra leverantörer.
Henrik Bäcklin på Caperio tar upp ett vanligt problem vid upphandlingar.

– Ramavtalsupphandlarna bör fokusera på att handla upp tjänster utifrån verksamheternas behov av funktionalitet och ställa krav på tjänstens innehåll, servicenivåer och hantering av information istället för att leveransmodellen ska vara just en ”molntjänst”. Som ett resultat av de brister som finns ställs ofta krav på övertagande/drift av tjänst istället för att kravställa tjänsten, det vill säga det blir en outsourcingfråga fastän de avser en tjänsteleverans, säger Henrik Bäcklin, Business Manager på Caperio.

Vad definierar en molntjänst?
Ett problem på marknaden är att definitionen av molntjänster skiljer sig åt. Ola Persson på Avalon Innovation anser att en äkta molntjänst ska kunna användas helt i en webbläsare, utan krav på lokala installationer på klienten.

– Det innebär naturligtvis en oerhörd fördel att kunna erbjuda alla typer av tjänster i webbläsaren, och inte minst en förenklad drift för den egna verksamheten. Det ökar möjligheterna och tillgängligheten för alla i organisationen, säger Ola Persson, Avalon Innovation.

Det kanske största företaget på marknaden för kontorstjänster, Microsoft, har valt en annan affärsmodell för sin molntjänst Office 365, som innebär att full funktionalitet endast uppnås för användare som har officepaketet installerat på klienten.
Därmed uppfyllde man inte kraven som Statens inköpscentral ställde i sin molnupphandling av kontorsstöd. Tre av de utvalda leverantörerna erbjuder Google Apps som produkt, Cybercom, Visma, och Avalon och den fjärde leverantören som fick avtal är Redbridge med VMware-ägda Zimbra.

Ett kort avtal
Vi frågar Daniel Melin, ansvarig upphandlare på Statens inköpscentral, hur han ser på marknaden för molntjänster.

Daniel Melin, Statens inköpscentral på Kammarkollegiet
– Marknaden kan väl betraktas som relativt ung på ett sätt. Men Google har ju till exempel haft kontorstjänster i molnet under ett antal år redan. IBM och Microsoft är nyare på området, säger Daniel Melin.

Han förväntar sig att det kommer att hända mycket på marknaden bara det närmaste året.
– Vi är mycket nöjda med att både mindre och större leverantörer kvalificerade sig samt att två olika molntjänster i hög grad uppfyller de krav vi ställt. Vi noterar också hur några andra molntjänster ännu inte klarar av grundläggande funktionella krav, men det är antagligen bara en tidsfråga, säger Daniel Melin som tillägger att man därför valde att teckna ett kort avtal på 18 månader.

– Visserligen med option om att kunna förlänga men vi tror att det kommer att hända så pass mycket på marknaden att vi kommer ha anledning att upphandla nya avtal innan dess, säger Daniel Melin.

Totalt tio anbud kom in, men över 200 hade laddat ner förfrågningsunderlaget. Hur ser du på det?
– Det visar ju på ett enormt intresse och som sträcker sig långt utanför offentlig sektor. Sen noterade vi ju att Google inte har så stort återförsäljarled, IBM var nära att uppfylla alla våra krav och Microsoft med deras återförsäljarled drog sig i princip ur hela upphandlingen, säger Daniel Melin på Statens inköpscentral.

Kritik mot upphandlingen
Microsoft gick i efterhand ut och kritiserade upphandlingen för att vara för snävt definierad och
inte återspegla de krav som marknaden ställer på molntjänster. Daniel Akenine kommenterar:

– Vi studerade upphandlingen noga för att se om Office 365 rymdes men problemet var att den riktade sig mot ett begränsat scenario där användaren sitter på en dator som bara får använda sin webbläsare. De flesta molntjänster, till exempel Spotify, bygger inte på webbläsare utan på att molntjänsten konsumeras via en klient i datorn, mobilen eller plattan. Dessa typer av molntjänster ryms inte i upphandlingen vilket gör att de stora tjänsterna, som till exempel Office 365 inte passar in. Jag tror man måste försöka tänka annorlunda, säger Daniel Akenine.

Ola Persson på Avalon Innovation har en annan tolkning.
– Microsoft är ju störst på marknaden och de har en affärsverksamhet som de har tjänat oerhört mycket pengar på. De är inte villiga att släppa taget om sina produkter, de ser att det fortfarande finns potential där och därför utformar man sin molntjänst för att inte konkurrera med de egna produkterna, säger Ola Persson.

Vad kunderna efterfrågar
IBMs Lars Wiigh tycker att Statens inköpscentrals upphandling var bra och väl genomförd trots att man inte uppfyllde kraven i upphandlingen.

Lars Wiigh, Affärsområdeschef för den offentliga sektorn i Sverige, IBM
– Vår produktutveckling är helt i linje med vår strategi men vi hade inte hunnit lansera all funktionalitet inför upphandlingen. Även om vi inte kvalificerade oss denna gång, så räknar vi med att vi gör det nästa vända. Men det betyder inte att vi är passiva, vi genomför bland annat ett antal projekt med kunder under året, säger Lars Wiigh.

IBM erbjuder sina molntjänster både via klient och i webbläsare.
– Funktionaliteten går att få antingen som en ren molntjänst, som en lokal installation eller som en kombination av båda. Det tror jag vi är tämligen unika om att erbjuda, säger Lars Wiigh.

Ola Persson, på Avalon Innovation har en idé om varför dessa klientberoende produkter ändå behövs.
– Det finns kunder som upplever att de förlorar kontrollen genom att ta steget fullt ut i molnet. Man vill kunna titta till sin egen IT i källaren, så att säga. Framförallt är det IT-funktionen hos organisationerna som är motståndare till molntjänsten – snarare än verksamheten, som ser de stora vinsterna. Det är en omvänd situation jämfört med hur det brukar vara, säger Ola Persson.

Behövs standarder?
Leverantörernas erbjudanden varierar alltså en del i utformning. Saknas det standarder för molntjänster?
– Ja, branschen är medveten om det och det pågår ett intensivt arbete både i Sverige och internationellt med att ta fram standarder, säger Daniel Akenine på Microsoft.

Men Lars Wiigh på IBM håller inte med.
– Nej, det finns redan definierade öppna EU-standarder, vi använder ett sådant API för våra lösningar. Däremot har alla leverantörer kanske inte nått ända fram. Kanske finns det något företag någonstans som väljer att inte tillämpa dessa standarder, säger Lars Wiigh.

Vad händer hos Salems kommun?
Avalon Innovation har hittills främst haft sina molnkunder i privat sektor, men de arbetar även med Salems kommun som varit något av en föregångare. Redan 2011 påbörjade Salem, som första kommun i Sverige, en migration till Google Apps. Något som Datainspektionen kritiserade med hänvisning till personuppgiftslagens bestämmelser om hantering av personuppgifter. Ett ärende som ännu inte är avslutat.

– Nu följer branschen med intresse dialogen mellan Datainspektionen och Salems kommun och vi hoppas få ett slutgiltigt klartecken i slutet av mars, säger Ola Persson.

Han säger dock att det finns ett väsentligt missförstånd kring Datainspektionens invändningar kring Salems molnsatsning.
– Datainspektionen har inga invändningar mot molntjänster som sådana. Det handlar om att kunden behöver etablera rutiner och avtal som garanterar att det juridiska åtagandet uppfylls. Men trots det står hela branschen stilla och avvaktar Datainspektionens svar i frågan. Diskussionen har pågått i 18 månader utan besked. Blir det negativt nu stannar projekten upp igen – så det är ett viktigt besked för branschen, säger Ola Persson.

Därför är han också extra positiv till Statens inköpscentrals molnupphandling.
– Statens inköpscentral gjorde ett gediget förarbete, där man bland annat involverade Datainspektionen för att ta fram en avtalstext som håller rent juridiskt, säger Ola Persson.

Sätter press på IT
Utöver det juridiska handlar osäkerheten hos kunderna framförallt om att veta var deras data ligger – och för IT-avdelningen som ser att verksamheten använder molntjänster på eget bevåg.

– Det ligger ett stort ansvar på IT-avdelningarna att försöka hålla ihop verksamheten, konstaterar Lars Wiigh.

– Vi rådgör med kunderna och erbjuder olika säkerhetsnivåer. Det finns förstås verksamheter som inte överväger molnet av säkerhetsskäl. Men för den enskilda kommunen skulle jag vilja säga att säkerheten som erbjuds i en molntjänst inte sällan är bättre än kommunens interna backup-lösningar, säger Lars Wiigh.

Även Henrik Bäcklin på Caperio ser att olika lösningar behövs för kundernas krav.
– En tjänsteleverantör måste kunna lösa problem och erbjuda tjänster för att hantera privata och publika moln tillsammans med traditionella interna IT-miljöer, säger Henrik Bäcklin.

Och att molntjänsterna pressar IT-avdelningarna att leverera.
– I takt med att verksamhetskraven ökar när det gäller flexibilitet, kostnadskontroll, tillgänglighet och mobilitet ökar pressen på IT-avdelningens leverera mot dessa krav. När kunderna att blir medvetna om de stora fördelar som det innebär att övergå till molntjänster ökar konsumtionen och intresset snabbt, säger Henrik Bäcklin på Caperio.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *