Nämndemäns politiska tillhörighet färgar domar

Två nya studier visar samband mellan politisk tillhörighet och utfallet i olika domar. Rättsprofessorn Mårten Schultz säger att resultatet kan urholka förtroendet för rättsstaten.
Enligt en studie från Uppsala universitet, gjord av Linna Martén 2015, så skiljer sig utfallet i migrationsdomstolar i landet kraftigt åt. Studien, som är en del av en doktorsavhandling, bygger på samtliga 15500 asyldomar från migrationsdomstolarna i Malmö, Göteborg och Stockholm mellan 2011 och 2013 där nämndemän deltagit. I genomsnitt ändrar migrationsdomstolarna ett avslag till ett bifall i 13 procent av fallen. Men i fall där nämndemän som har nominerats av Sverigedemokraterna sitter i rätten är siffran endast 9 procent och för nämndemän som har nominerats av Kristdemokraterna är det så mycket som 15 procent. Nämndemannens politiska hemvist ser alltså ut att kunna påverka om en asylsökande får stanna i Sverige eller tvingas åka tillbaka till sitt hemland.
Liknande mönster kan man se i en annan samtida studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Studien utgår ifrån nyinsamlat material från 950 fall, prövade vid Göteborgs tingsrätt mellan åren 2009–2012 med slumpmässigt tilldelade nämndemän. Studien visar att fällande domar mot åtalade med distinkt arabisktklingande namn ökar markant när de tilldelats en sverigedemokratisk nämndeman, medan fällande domar där en kvinna är offret, ökar om en av nämndemännen är vänsterpartist.
Men Marika af Winklerfelt, ordförande i Nämndemännens riksförbund, ifrågasätter studien. − Vi har bara läst studien, vi vet inget om hur den är gjord. Av dessa 15 500 asyldomar har bara nämndemän från Sverigedemokraterna suttit i 1000. Jag ifrågasätter statistiken. Det gäller även att komma ihåg att Migrationsverket redan avslagit de mål som går upp i migrationsdomstolen.
Hon säger att justitieminister Morgan Johansson (S) har uttryckt att han inte kommer att ändra på något i nämndemannasystemet. Det man dock vill är att få partierna att ändra på villkoren för tjänstgöring, så även yngre med familj och barn kan sitta som nämndemän. Som det är nu är medelåldern hög, arvodet knappt, och möjligheten svår att sitta i långmål, för dem med vanliga jobb.
Vad är de främsta fördelarna med nämndemän?
− I en demokratisk rättstat ska man ha insyn i domstolarna. Vad gäller bevisvärdering kan en lekmannadomare göra det precis lika bra som en jurist. Att sitta som domare hela dagarna kan göra juristen hemmablind, vilket underlättar med nämndemännen i domstolen som även gör att korruption undviks, säger Marika af Winklerfelt. Men resultatet av de båda studierna har satt igång en debatt om rättssäkerheten i nämndemannasystemet. En av kritikerna är Mårten Schultz, som är professor i civilrätt vid Stockholms universitet.
− Nämndemannasystemet är populärt bland politiker. Självklart ska man inte underskatta det historiska perspektivet, där det var tänkt att man skulle dömas av vanligt folk, av sina likar. Men samhället är mer komplext i dag. Vi plockar i stort sett folk från gatan och gör dem till fullbordade domare, det klarar de inte av. De skulle behöva ha en mer rådgivande funktion, inte att deras röst har samma tyngd som en juridisk domare, säger Mårten Schultz.
Under senare tid har det även uppmärksammats att flera nämndemän har skrivit rasistiska inlägg på olika forum på nätet, bland annat på Flashback, under pseudonym. En SD-nämndeman i Umeå tingsrätt fick sparken nyligen på grund av rasistiska inlägg, till skillnad från en SD-nämndeman i Göteborg som fick sitta kvar, på grund av att bevisningen var för svag. Men Mårten Schultz är kritisk till att nämndemän så lätt kan stängas av i dag. Nämndemän och domare har fått en för svag roll vilket riskerar att leda till att nämndemännen blir osjälvständiga i förhållande till rättens ordförande, säger han.
– Vi ska ha starka domare som vågar stå upp även mot statsmakten om det behövs, säger han.
Men om det inte fungerar med nämndemän vad bör vi ha istället?
− Det kräver en långtgående analys. Vi behöver se över hela rekryteringen av nämndemännen, vilket kommer att ta tid. Men det finns förslag på att de försvinner helt från hovrätten och att de får en rådgivande roll i tingsrätten, att de inte får döma. Kanske skulle vi kunna ha juryrättegång, som i USA. Sveriges rättsväsende är ett av världens säkrare rättssystem, och det finns en del förtroendekapital att beta av, men om vi inte förändrar systemet finns det risk att förtroendet för rättsstaten urholkas.
———————————————————————————-
Dömda Fredrik: ”Förutfattade meningar råder i rättsväsendet”
Fredrik dömdes till sex års fängelse av Stockholms tingsrätt för fem år sedan. ”Det var skrämmande att veta att folk utan lämplig utbildning sitter och dömer”, säger han.
Du blev dömd till sex års fängelse i tingsrätten, vilket sedan sänktes i hovrätten till fem år. Hur upplevde du själva rättegången?
− Jag upplevde att de från början ansåg mig skyldig och att jag behövde bevisa mig oskyldig. Nämndemännens, domarens och åklagarens blickar och attityder dömde ut mig på en gång.
Vad tänker du om nämndemannasystemet? Hur upplevde du de nämndemän som satt med i tingsrätten under rättegången?

− Det var skrämmande att veta att folk utan lämplig utbildning sitter och dömer i domstolen. Varför ska vanliga människor med sina fördomar ges en sådan stor makt?

Hur tyckte du att tingsrättens kultur och miljö skiljer sig från hovrättens?
− Man blev tagen på större allvar i hovrätten. Jag hade förvisso en bättre advokat då. I tingsrätten var allt en enda cirkus. Där var advokaten väldigt kompetent och snabb efter rättegången, vad gällde att lämna in sina fakturor med skyhöga arvoden, framför en.
Hur ser du på det svenska rättsväsendet?
− Jag tycker att det är otryggt och osäkert. Det är inte osannolikt att det finns människor som blir dömda i Sverige som inte lyckats bevisa sig oskyldiga på grund av att många försvarsadvokater är korrumperade pengajägare. Det känns som att det finns massor av förutfattade meningar som råder i rättsväsendet, vilket kanske också speglar människosynen som rå­der i samhället. Fredrik heter egentligen något annat.
—————————————————————————————————-
Zayera Khan blev nämndeman för att förändra strukturer


Zayera Khan är nämndeman sedan två år tillbaka. Hon ser många brister i nämndemannasystemet och tycker att det måste bli mer representativt för folket.
– Nämndemannakåren består främst av vita, välmående höginkomsttagare.

Zayera Khan kommer på sin cykel, rosig och glad, men trött efter en lång dag på jobbet. Vi tar oss till ett närliggande fik på Södermalm i Stockholm. Zayera är född 1974, bor på Södermalm och kom som tioåring till Lund med sina pakistanska föräldrar. Hon jobbar i dag som interaktionsdesigner i eget företag och är även miljöpartist och dokumentärfilmare. Hon berättar hur hon alltid har intresserat sig för samhället från ett inifrånperspektiv. Till skillnad från många aktivistvänner ville hon in i partipolitiken för att förstå hur strukturerna fungerar, för att därefter kunna vara med och förändra det som skevar. Därför tackade hon för två år sedan ja till att bli nämndeman i tingsrätten, och för ett halvår sedan även i hovrätten.
− I dag är genomsnittsåldern för en nämndeman 57 år. Det är inte representativt för hur Sverige ser ut. Nämndemannakåren består främst av vita, välmående höginkomsttagare. Det är extremt problematiskt med tanke på att nämndemannasystemet ska vara representativt för folket, säger hon.
Zayera berättar att när hon började som nämndeman fick hon ett introduktionssamtal då de förklarade hur det fungerar i en domstol, vad som är en jävsituation, vad de olika rollerna som åklagare och målsägarbiträde innebär och vilken klädkod som råder i en rättssal. Med andra ord fick hon lära sig väldigt lite om värdegrund och bemötande.
Rent praktiskt fungerar det så att man som nämndeman kommer direkt till sitt mål. I tingsrätten får man inte något underlag skickat till sig enligt Zayera, förutom i de långa målen. Det till skillnad från i hovrätten, förvaltningsrätten och migrationsdomstolen där man alltid får ett underlag. I tingsrätten får man en kort introduktion i målet innan rättegången börjar. Det är få yngre personer som inte är pensionärer som kan ta de långa målen. Nämndemän får 500 kronor i arvode per dag och man kan få ersättning för inkomstbortfall om man är anställd. Men hur många kan vara borta från sina jobb flera dagar eller veckor i sträck? frågar sig Zayera Khan.
När vi pratar om alternativet till nämndemän i domstolen så tycker hon att vem som helst över 18 år utan ett kriminellt förflutet skulle kunna sitta som nämndeman. Och att man istället skulle titta på faktorer som demografi, ålder, etnicitet och strunta i det politiska systemet när man väljer ut en mix av olika nämndemän i ett mål. Nämndemännens insyn är viktig som motpol till domarna, tycker Zayera, och säger att de borde ha mer att säga till om, inom lagens ramar och målets art. Hon uttrycker även att hon är kritisk till hur själva rättsprocessen ser ut i dag.
− Jag har under mina mål sett en hel del bristande förundersökningar från brottsplatser. Jag har sett hur man missat göra DNA-prover, och förhör som varit undermåliga eller bristande. Att man som polis eller väktare glömt att ställa kontrollfrågor. Överlag inom rättsväsendet måste man titta mer på varför en person står anklagad för ett brott, och se till helheten när man ska döma ett mål. Om en person åker in två gånger för ett liknande brott, då har vi misslyckats som samhälle att hjälpa människor på rätt sätt. (CC)
Birgitta Stolt

Nämndemännens historia:
En nämnd bestående av lekmän har kunnat delta i dömandet sedan landskapslagarna på 1200-talet. Genom Kristoffers allmänna landslag 1442 blir nämndmål den vanligaste processformen och med 1734 års lag blir det möjligt för en enig nämnd av tolv man att gå emot häradshövdingen. Lagen utgör en kodifiering av rättspraxis sedan 1600-talet.
Med rättegångsbalken 1948 minskar antalet nämndemän. Nämnden har fortfarande kollektiv rösträtt. I och med 1971 års tingsrättsreform klargörs att brottmål ska handläggas av domare och nämnd. Nämnden ska bestå av fem personer, men är domför med fyra. Enskilda nämndemän får nu möjlighet att skriva en skiljaktig mening.
1977 införs nämndemän också i hovrätt och kammarrätt, med individuell rösträtt. Den kollektiva rösträtten består i första instans till 1983. Den 1 juli 1983 ersätts den med individuell rösträtt, och själva nämndeidén faller på det viset. Nämndemännen blir med detta rena lekmannadomare. Antalet nämndemän minskas till tre.
Bilder
Namn: solnatingsratt01stor.jpg
Bildtext: Solna Tingsrätt
Fotobyline: Johan Fredriksson, Creative Commons
Om Birgitta Stolt:
I gränslandet mellan journalisten, webbredaktören och fotografen befinner jag mig. Förmågan att byta hatt och gå in i de olika rollerna har utmejslats med tiden. Mina bevakningsområden som journalist är; samhällsfrågor, sociala- och existentiella frågor, personporträtt och hälsa. Jag gillar både djupet och ytan. Både att göra journalistiska grävjobb, som att skriva om relationer och personlig utveckling i livsstilsmagasin. Jag är nogrann, både med text och deadlines och dubbelkollar alltid fakta.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.