Nu ska betalnings­systemet säkras

 

Riksbanken ska få nationellt samordningsansvar för krisberedskap i det centrala betalningssystemet och i uppgift att svara för en årlig risk- och sårbarhetsanalys.

Efter att Riksrevisionen pekat ut säkerhetsbrister i statens centrala betalningssystem tillsattes en utredning som nu lagt ett antal förslag till åtgärder. Bland annat föreslås Riksbanken bli ansvarig myndighet för ledning, samverkan och uppföljning av krisberedskapen i betalningssystemet. En prioriterad uppgift blir att kartlägga hot, risker, sårbarheter och konsekvenser och samordna förberedande åtgärder hos myndigheterna.

– Centrala betalningssystemet är helt avgörande för funktionsförmågan i svensk ekonomi. Behovet av att samordna krisberedskapsåtgärder inom det centrala betalningssystemet har ytterst att göra med att de olika aktörerna är starkt beroende av varandra, konstaterar särskilde utredaren Åke Pettersson.

Riksbankens samordningsansvar ska dock inte innefatta ett övertagande av ansvar från en annan aktör i det centrala betalningssystemet för det fall en kris uppstår. Däremot ska Riksbanken leda samordningen mellan aktörerna i en sådan situation.

Finansinspektionen ska fortsatt ha krisberedskapsansvaret för den finansiella sektorn i övrigt. Finansinspektionens tillsynsansvar över de privata aktörerna i det centrala betalningssystemet kvarstår.

De grundläggande säkerhetskrav som bör ställas på det centrala betalningssystemet sammanfattas av utredningen på följande sätt:

1. Målet är att det centrala betalningssystemet även vid en allvarlig kris kan avveckla alla transaktioner, dvs. clearing, betalningar och värdepappershandel, i enlighet med ingångna avtal och gällande lagstiftning, i regel senast under pågående bankdag.

2. Vid en allvarlig störning eller avbrott i verksamheten hos en aktör i centrala betalningssystemet ska återgång till ordinarie drift eller övergång till reservsystem ske senast inom två timmar. Reservsystem och alternativa driftsmiljöer ska genom kontinuitetsplaner vara väl förberedda att klara målet.

3. Om detta inte är möjligt ska en alternativplanering finnas som gör det möjligt att vid en kris prioritera de viktigaste transaktionerna.

4. Principer och metoder för att identifiera och vid en kris prioritera de viktigaste transaktionerna ska utvecklas.

Viktiga system inom det centrala betalningssystemet är RIX – systemet för stora betalningar, Bankgirocentralens system för massbetalningar, Euroclear Swedens VPC-system där transaktioner från aktie- och räntemarknaden clearas och avvecklas samt Nasdaq OMX Derivatives Markets som är central motpart för standardiserade derivatkontrakt. Andra viktiga aktörer inom det centrala betalningssystemet är Riksgäldskontoret samt de fyra storbankerna. Det ankommer på Riksbanken att slutligt definiera vilka aktörer som ska ingå.

Källa: Finansdepartementet

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.