Ny metod ger mer förutsägbar ekonomi

På kort sikt kan variationer i anslagen till myndigheter skapa obalans mellan intäkter och utgifter. Arbetsgivarverket ger förslag som kan stabilisera de ekonomiska förutsättningarna.

Ramanslagssystemet har framgångsrikt utvecklat den statliga sektorn inom de samhällsekonomiska ramarna. Kortsiktigt uppstår däremot ofta obalanser i systemet där ersättningen till myndigheterna kan svänga mycket kraftigt år från år. I en ny studie presenteras förslag kring hur smärre förändringar skulle kunna göra systemet mer förutsägbart.

Ramanslagssystemet avgör ytterst de ekonomiska förutsättningarna för merparten av Arbetsgivarverkets medlemmar. Systemet är en förutsättning för den delegerade arbetsgivarpolitiken och ska harmoniera över tiden med utvecklingen på den privata arbetsmarknaden. Men kortsiktigt kan obalanser uppstå.

I statsförvaltningen går cirka 60 procent av ramanslagen till löner. Samtidigt har uppräkningen av anslagen för löner, den så kallade löneomräkningen, varierat kraftigt över tiden. År 2010 räknades till exempel anslagen för löner upp med 4,43 procent medan anslaget innevarande år räknas upp med 0,5 procent. Dessa fluktuationer har gjort det svårare för myndigheterna att planera sin verksamhet.

I en ny studie från Arbetsgivarverket beskriver rapportförfattarna Roger Vilhelmsson och Nils Henrik Schager ramanslagets funktion och effekter och möjliga förändringar. Syftet med studien är att öka kunskapen om systemets konstruktion och peka på hur smärre justeringar av systemet skulle kunna skapa mer stabila förutsättningar för de statliga verksamheterna och den service de levererar till skattebetalarna.

Källa: Arbetsgivarverket