Ny svensk standard mot mutor
SIS (Swedish Standards Institute) har sedan en tid en standard mot mutor för alla typer av organisationer, oavsett storlek.
– Mutor är ett utbrett fenomen. De ger upphov till allvarliga sociala, moraliska, ekonomiska och politiska problem, undergräver goda styrelseformer, hindrar utvecklingen och snedvrider konkurrensen, säger Tina Bohlin, projektledare Miljö och hållbar utveckling på SIS, Swedish Standards Institute.
OFFENTLIGA AFFÄRER fick tillfälle att ställa frågor till henne med anledning av den nya standarden som bygger på en motsvarande engelsk utgåva, publicerad i slutet av 2016. Den svenska översättningen blev klar i maj 2017.
En ISO-standard
Standarden heter SS-ISO 37001 Ledningssystem mot mutor – Krav och vägledning och är en kravstandard som ingår i ISO:s serie av ledningssystemsstandarder. Den följer samma struktur och form som andra ISO standarder för ledningssystem vilket underlättar för en organisation att göra en eventuell integrering i sitt redan befintliga ledningssystem.
Standarden är till för alla typer av organisationer, oavsett storlek. Det anger krav och ger vägledning för ett ledningssystem som är utformat för att hjälpa organisationen att förebygga, upptäcka och hantera mutor samt uppfylla lagar mot mutor samt frivilliga åtaganden som är tillämpliga på organisationens verksamheter.
OFFENTLIGA AFFÄRER: Varför behövs en standard mot mutor?
Tina Bohlin: – Mutor är ett utbrett fenomen. De ger upphov till allvarliga sociala, moraliska, ekonomiska och politiska problem, undergräver goda styrelseformer, hindrar utvecklingen och snedvrider konkurrensen. Mutor urholkar rättvisan, undergräver de mänskliga rättigheterna och hindrar fattigdomsbekämpning.
Tina Bohlin pekar även på att mutor ökar kostnaderna för att bedriva affärsverksamhet, gör affärstransaktioner osäkra, ökar kostnaden för varor och tjänster och minskar kvaliteten på produkter och tjänster. Detta kan leda till förlust av människoliv och egendom, förstöra förtroendet för institutioner och störa en rättvis och väl fungerande marknad.
Regeringar har gjort framsteg
Hon framhåller dock att regeringarna har gjort framsteg med att hantera mutor genom internationella avtal såsom OECD:s (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstepersoner i internationella affärsförbindelser och Förenta nationernas (FN) konvention mot korruption samt genom nationella lagar.
– I de flesta jurisdiktioner är det ett brott för enskilda personer att vara inblandade i mutor, och det finns en ökande tendens att ställa såväl organisationer som enskilda personer till svars för mutor, säger Tina Bohlin till OFFENTLIGA AFFÄRER.
Lagstiftning inte tillräckligt
Samtidigt är hon noga med att påpeka att enbart lagstiftning inte är tillräckligt för att lösa detta problem. Organisationer har därför ett ansvar för att proaktivt bidra till att bekämpa mutor. Detta kan uppnås genom ett ledningssystem mot mutor, vilket ISO 37001 syftar till att tillhandahålla, och genom ledningars åtagande att skapa en kultur av integritet, insyn, öppenhet och efterlevnad.
– ISO 37001 hjälper med andra ord organisationen att vidta rimliga och proportionella åtgärder som är utformade för att förebygga, upptäcka och hantera med mutor.
Hur kan det gå till när en ny standard tas fram?
– En standardiseringskommitté kan starta på initiativ av en eller flera organisationer. Vem som helst kan kontakta SIS med förslag på standardiseringsarbete. Anledningen är ofta ett behov av tydliga riktlinjer och enhetliga krav och rutiner inom ett visst område. SIS tar beslutet om att starta kommittén efter en bedömning av det nationella intresset för frågan, finansiering och resursbehov. Ofta bildas en kommitté i samband med att ett internationellt standardiseringsarbete startar där Sverige vill vara med och påverka.
Tina Bohlin framhåller att det är öppet för alla juridiska personer i Sverige att delta i SIS verksamhet.
– Vi uppmuntrar ett så brett deltagande som möjligt. Representanter från företag, organisationer, myndigheter, kommuner, ideella föreningar och enmansföretag är exempel på deltagare i SIS kommittéer. Ett antal inbjudna experter deltar också. SIS uppmuntrar speciellt små- och medelstora företag, SME, att delta i arbetet, liksom organisationer som representerar konsumentintressen samt miljö- och samhällsfrågor.
Öppenhet och frivillighet
En kommitté på SIS organiseras utifrån mål och syfte med standarden. Kommittédeltagarna bestämmer tillsammans innehåll och omfattning av arbetet. Många kommittéer organiseras för att effektivt kunna påverka europeiskt och globalt standardiseringsarbete. Andra kommittéer arbetar uteslutande nationellt. Allt standardiseringsarbete präglas av konsensus, öppenhet, frivillighet och är intressentstyrt.
Tina Bohlin berättar att en typisk kommitté har två till fyra nationella möten under året, antingen på plats hos SIS, som webb-/telefonmöten eller hos någon av de deltagande organisationerna. För att underlätta för mindre starka ekonomiska grupper erbjuds alltid möjligheten att delta via webbmöten. Utöver det kan internationella möten förekomma.
Hur sprider ni kunskap och information om att en ny standard finns, när den är klar?
– Via SIS alla kanaler; hemsida, nyhetsbrev, våra tidskrifter (”Magasinet S” och ”Perspektiv”), SIS sociala medier (Facebook, LinkedIn och Twitter). Dessutom arbetar vår kommunikationsavdelning också med PR-aktiviteter direkt mot media. SIS standardiseringskommittéer håller också i frukostmöten och andra typer av möten för att informera allmänheten om nya publicerade standarder.
Finns ytterligare något som du vill säga kring detta?
– ISO 37001 är en så kallad kravstandard som kan certifieras mot av tredje part (certifieringsorgan). Standarden är uppbyggd enligt samma struktur som till exempel ISO 9001 (kvalitetsledningssystem) och ISO 14001 (miljöledningssystem), vilket underlättar integrering i ett befintligt ledningssystem som är uppbyggt enligt någon annan ISO-standard.
Tina Bohlin påpekar slutligen att ISO 37001 anger krav och ger vägledning för att införa, genomföra, underhålla, granska och förbättra ett ledningssystem mot mutor. Systemet kan vara fristående eller integreras i ett övergripande ledningssystem.
Många områden behandlas
Följande behandlas när det gäller organisationens verksamheter:
- mutor inom den offentliga, privata och ideella sektorn
- mutor som ges av organisationen
- mutor som ges av organisationens personal som agerar för organisationens räkning eller till förmån för organisationen
- mutor som ges av organisationens affärspartner som agerar för organisationens räkning eller till förmån för organisationen
- mutor som tas emot av organisationen
- mutor som tas emot av organisationens personal i samband med organisationens verksamheter
- mutor som tas emot av organisationens affärspartner i samband med organisationens verksamheter
- direkta och indirekta mutor (t.ex. en muta som erbjuds eller tas emot via en tredje part).
Här finns mer skrivet om standarden https://www.sis.se/produkter/foretagsorganisation/foretagsorganisation-och-foretagsledning-ledningssystem/foretagsorganisation/ssiso370012017/