Nya direktivet innebär ingen förenkling

– Den svenska lagstiftaren kan underlätta och förenkla mycket. Men i stället har man krånglat till det. Det framhöll Helena Rosén Andersson, advokat, Advokatfirman Lindahl, i panelsamtal nummer två på Upphandlingsdagarnas första dag.

Ämnet var ”En helt ny LOU och LUF” och enbart kvinnor fanns i panelen. Den ende tänkte manlige deltagaren, Christoffer Fjellner, EU-parlamentariker (M), hade fått förhinder. Men en EU-parlamentariker fanns ändå med; Åsa Westlund (S). Hon pläderade starkt för att ställa sociala krav och krav på att deltagande leverantörer ska ha kollektivavtal. Sådant kravställande kommer att underlättas med det kommande EU-direktivet, något som Eva Sveman, förbundsjurist, Sveriges kommuner och landsting, SKL, tycker är bra så länge det inte görs obligatoriskt.

Ulrica Dyrke, jurist, Företagarna, är orolig för att ökade och fler krav på leverantörerna kommer att skrämma bort många småföretag från att delta i anbudsgivning. Hon framhåller att 99 procent av samtliga svenska företag är små och saknar kollektivavtal. Detta innebär inte att de saknar bra villkor för sina anställda. Krav som ställs bör vara relevanta och uppföljningsbara.

Enligt Ulrica Dyrke bör upphandlaren tänka till om en upphandling verkligen är rätt forum för att ställa politiska krav. Och om man bestämmer sig för att göra det är det bättre att lyfta ut de krav i kollektivavtalet man vill ställa och skriva ut dem i förfrågningsunderlaget.

Kommer de nya reglerna att underlätta och förenkla? Frågan från moderatorn Erik Blix ställdes till såväl panel som deltagare i publiken. En överväldigande majoritet i både auditorium och expertpanel ansåg att så inte är fallet, men allt är inte nattsvart, som Eva Sveman uttryckte det. Hon fick visst medhåll av Konkurrensverkets Malin de Jounge, biträdande avdelningschef. Åsa Westlund (S) välkomnar att det tydliggörs att den offentliga köparen kan ställa sociala krav och krav på kollektivavtal.

Helena Rosén Andersson pekade avslutningsvis på otydligheten när det gäller sociala krav. Det är inte fastställt i lag exakt vad som menas. Det bästa hade varit att avveckla direktiven för klassisk sektor och försörjningssektorerna och låta koncessionsdirektivet gälla även för offentlig upphandling, menade hon och fick en spontan applåd. Detta är dock inget som man kan se förverkligat inom en överskådlig framtid, däremot kan den svenske lagstiftaren förenkla mycket i det regelverk som gäller under tröskelvärdena, slog Helena Rosén Andersson fast till sist.

Bo Höglander

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *