Nya pengar till e-förvaltning
Regeringen har lyssnat på e-delegationen och skjuter till 75 miljoner kronor till strategiska e-förvaltningsprojekt. Förhoppningen är att investeringen ska ge 650 miljoner i besparingar. Men pengarna räcker inte, menar SKL.
– E-delegationens förslag rörande finansiering är intressanta, men vi tror inte att det räcker. Vi vet att två tredjedelar av kommunerna saknar resurser för att kunna utveckla e-tjänster och endast en handfull kommuner har en fullgod IT-plattform, säger Håkan Sörman, VD för Sveriges Kommuner och Landsting. Med tanke på att kommunerna står för 80 procent av medborgarkontakterna är det synnerligen viktigt att kommunerna har förutsättningar för att kunna delta i utvecklingen mot ett e-samhälle, säger Håkan Sörman.
Regeringen har föreslagit att 25 miljoner kronor per år tillförs 2011–2013 för att ett antal myndighetsgemensamma e-förvaltningsprojekt, t.ex. e-legitimationer, e-beställningar och gemensamma administrativa verksamhetsstöd m.m. Pågående och planerade e-förvaltningsprojekt bedöms ha en betydande besparingspotential inom den statliga förvaltningen och i flera avseenden även för kommunerna. Enligt en preliminär besparingskalkyl uppgår besparingarna i statsförvaltningen till cirka 650 miljoner kronor under perioden 2011–2014, varav merparten beräknas uppkomma 2014.
Regelverken hindrar
Delegationen föreslår återigen att en utredning snarast ser över registerförfattningarna. Vissa gemensamma e-tjänster bör prioriteras eftersom de skapar stora nyttor. Under hösten pågår fyra förstudier på initiativ av delegationen.
Dessa projekt är:
• Mina sidor för privatpersoner (leds av Försäkringskassan)
• E-arkiv och e-diarium (leds av Riksarkivet)
• E-tjänst över näringsidkare (leds av Bolagsverket)
• Gemensam tjänstekatalog (vägledare är Jordbruksverket)
Delegationen vill också starta ytterligare ett projekt för att minska företagens uppgiftslämnande. Projektet ska i förlängningen leda till att också privatpersoner inte ska behöva lämna samma uppgift till olika myndigheter.
Sociala medier på frammarsch
Nästan varannan myndighet använder sig av men bara fem procent har en policy för sociala medier. 70 procent av myndigheterna har e-tjänster. Av dessa har var fjärde inte undersökt behovet av tjänsterna. Det är några resultat från en undersökning som E-delegationen gjort.
Av de 44 procent av myndigheter som använder sociala medier är många högskolor, universitet och museer. Myndigheterna använder sig främst av Facebook (30 procent), Twitter (20 procent), YouTube (18 procent) och bloggar (18 procent). Endast fem procent av de myndigheter som besvarat enkäten uppger att de har en beslutad policy för hanteringen av sociala medier. Av dem är det ännu färre som i sin policy tar upp rättsliga aspekter som diarieföring, arkivering, moderering m.m.
Under hösten kommer delegationen att presentera riktlinjer för hur myndigheterna använder sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Det är till exempel viktigt att allmänheten tydligt informeras om att de är hos en myndighet, myndighetens syfte med det sociala mediet och att kunna hålla isär när en anställd uttalar sig i myndighetens namn eller privat.
En förutsättning för att e-tjänster används är att de utgår från användarnas behov. Närmare 70 procent av de myndigheter som besvarat enkäten uppger att de har e-tjänster. En fjärdedel av dessa har inte genomfört en behovsinventering när man utvecklat e-tjänsterna. De skäl man uppger är tidsbrist, brist på resurser, att behovsfångst inte är prioriterat och att man har kunskap om målgruppen sedan tidigare. Delegationen kommer under hösten arbeta med hur användarnas behov kan fångas upp.
Endast en liten andel av de tillfrågade myndigheter har infört eller ska införa uppgraderingar av IP-adressser (IPv6) inom de närmaste åren. Följderna kan bli kostsamma för myndigheterna.
Arne Öster