Nya regler om olagligt statligt stöd – hög tid att se upp!

Ett nytt lagförslag kan komma att öka möjligheterna att föra talan mot olagligt statligt stöd och konkurrenter till en stödmottagare ges därmed stora möjligheter att pröva riktade stöd, skriver advokaterna från Lindahls.

En fastighet som säljs till underpris, tomträttsavgäld som sätts till ett icke-marknadsmässigt värde eller underlåtenhet att ta ut ett kontraktsenligt vite – det är några av de situationer som kan anses utgöra olagligt statligt stöd.

Prövningen av olagliga statliga stöd har dock visat sig vara ineffektiva och lagstiftningen svårtillgänglig. Genom en ny lag som föreslås träda ikraft den 1 januari 2013 ökar dock möjligheterna att föra talan mot olagligt statligt stöd och konkurrenter till en stödmottagare ges därmed stora möjligheter att pröva riktade stöd.

Med olagligt statligt stöd avses stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion i den utsträckning att det påverkar handeln mellan EU:s medlemsstater(1).

Sådant stöd kan utöver staten ges av exempelvis kommuner, landsting och offentligt ägda bolag. Ett olagligt statligt stöd kan till exempel befinnas föreligga vid underprissättning vid försäljning eller hyra av egendom, räntesubventioner, kapitaltillskott, avstående från fordringar samt skattelättnader.

Undvika sned konkurrens
Reglerna om statligt stöd vilar på några av de grundläggande EU-rättsliga principerna. En medlemsstat eller ett offentligt organ i en medlemsstat ska behandla alla invånare och alla företag lika. Ett offentligt organ ska inte genom att ge stöd eller förmåner till ett visst företag eller till en viss typ av produktion kunna snedvrida konkurrensen på ett sätt som hotar den inre marknaden.

En medlemsstat som planerar att genomföra en stödåtgärd ska anmäla detta till kommissionen för granskning av dess förenlighet med den inre marknaden (2). Stödet får inte genomföras förrän kommissionen slutfört en sådan granskning.

Detta så kallade genomförandeförbud har direkt effekt, vilket innebär att det kan åberopas av enskilda inför nationella domstolar även om det inte finns någon nationell reglering av detsamma. Om ett statligt stöd lämnas i strid med genomförandeförbudet är en medlemsstat skyldig att återkräva stödet.

Gynna inte enskild
Även i kommunallagen återfinns en regel som måste beaktas i detta sammanhang, nämligen bestämmelsen avseende förbud mot gynnande av enskild (3).

Den säger att individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare endast får lämnas om det finns särskilda skäl. Lagligheten av ett beslut som strider mot förbudet om gynnande av enskild kan prövas på talan av en kommunmedlem, en så kallad laglighetsprövning (4).

Om beslutet befinns olagligt ska beslutet upphävas och om verkställighet redan skett ska rättelse ske, till exempel via prestationernas återgång.

Rätten att föra talan om upphävande av ett kommunalt beslut avseende ett riktat stöd tillkommer enbart kommuninvånare eller företag som äger fast egendom i kommunen (5).

Ett konkurrerande företag till det företag som erhållit stödet och som ej äger någon fast egendom i kommunen saknar således möjligheter att genom en laglighetsprövning få stödet prövat gentemot reglerna i kommunallagen eller EUF-fördraget. För ett konkurrerande företag återstår då att föra talan om förbud mot verkställighet av stödet, alternativt genom en talan om återkrav av ett redan verkställt stödbeslut med åberopande av genomförandeförbudets direkta effekt.

Möjligheten finns också att ge in ett formellt klagomål till kommissionen – kommissionen kan därefter initiera en utredning av stödet och kan, om de befinner stödet olagligt, komma att återkräva stödet.

Effektiviteten av dessa rättsmedel, dels för att få ett olagligt stöd upphävt, dels för att få ett olagligt stöd återkrävt, kan ifrågasättas och reglerna är långt ifrån en självklarhet vid prövning i domstolarna. Den nuvarande lagstiftningen är svårtillgänglig för till exempel konkurrenter som vill föra talan om ett statligt stöd, och de rättsliga prövningar som i dagsläget har gjorts innebär en medborgarkontroll snarare än en möjlighet för konkurrenter att förhindra eller återkräva ett utgivet stöd.

Förslag om ny lag
I ett betänkande från Statsstödsutredningen föreslås, mot bakgrund av de föreliggande bristerna i de nuvarande reglerna, en ny lag om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler (6).

Lagförslaget innebär stora förändringar på statsstödsområdet och öppnar upp helt andra möjligheter för exempelvis konkurrenter till en mottagare av ett statsstöd att pröva lagligheten av detsamma.

Syftet med den nya lagen är att åstadkomma effektivare rättsmedel på statsstödsområdet. I korthet ger lagen prövningsmöjligheter när statsstöd är på väg att lämnas eller när statsstöd redan har lämnats i strid med genomförandeförbudet.

Vidare föreslås en reglering av såväl stödgivares som stödmottagares skyldigheter i samband med ett olagligt statsstöd. De nya reglerna innebär bland annat att mottagaren av stödet ska betala tillbaka detsamma jämte ränta till stödgivaren (ex. kommunen) samt att stödgivaren ifråga ska återkräva stödet.

Ett annat syfte är att möjliggöra prövning initierad av tredje man som påverkas av en konkurrenssnedvridning, exempelvis stödmottagarens konkurrenter. Tredjemanstalan är främmande i svensk rättsordning men har, mot bakgrund av EU-rättens direkta genomslag på statsstödsområdet, ansetts nödvändig att införa.

Utredningen föreslår en reglering med innebörd att en konkurrent ska ges talerätt. Talan ska dels kunna föras mot den som tagit emot stöd (återbetalning av stödet), dels mot stödgivaren (förbud att lämna stöd till mottagaren alternativt återkrav för redan lämnat stöd).

Det föreslås även att det ska vara möjligt att föra talan mot stödgivaren om fastställelse av skyldighet att återkräva stödet från icke namngivna mottagare. En konkurrent behöver således inte ange från vem återkrav ska ske. Reglerna avser även att möjliggöra för en konkurrent att samtidigt väcka talan gentemot stödgivare respektive mottagare om förbud att genomföra stödet. Det ska även finnas en möjlighet att föra talan om skadestånd till följd av sådant stöd.

Slutsats
Reglerna föreslås träda i kraft redan den 1 januari 2013. Med beaktande av konkurrenters förbättrade möjligheter att pröva olagliga stödåtgärder till följd av förslaget rekommenderas offentliga organ, såsom kommuner, landsting, kommunala och statliga bolag att snarast vidta åtgärder för att säkerställa tillämpligheten av EU:s reglering på området.

 

(1) Art 107.1 i Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt (”EUF-fördraget”).
(2) Art 108.3 i EUF-fördraget.
(3) 2 kap. 8 § i Kommunallagen (1991:900).
(4) 10 kap. KL.
(5) Kommunmedlem är förutom den som är folkbokförd i kommunen den som äger fastigheter i kommunen eller som annars är skattskyldig i kommunen, 1 kap. 4 § KL.
(6) SOU 2011:69 ”Olagligt statsstöd”.

Natalie Svensson är advokat och verksam på Lindahls kontor i Malmö sedan 2007. Hon är specialiserad inom offentlig upphandling, konkurrensrätt, fastighets- och entreprenadrätt
och har i stor utsträckning medverkat som föredragshållare i sådana sammanhang. Natalie har även särskild erfarenhet av energifrågor.

 

 

 

 

Annika Andersson är biträdande jurist på Lindahls kontor i Malmö sedan 2011. Hon ingår i kompetensgruppen för offentlig upphandling och arbetar även med fastighets- och entreprenadrätt samt med allmän avtals- och bolagsrätt.

 

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.