Om användningen av offentliga e-tjänster

Enligt en studie genomförd på uppdrag av EU-kommissionen är svenskar i topp när det gäller att använda offentliga e-tjänster. Det är bara danskarna som ligger före oss visar studien som är genomförd för tionde gången av Capgemini. Orsakerna är flera.

– Det beror på traditionerna med den långa internetresan genom Sverige där dåvarande Televerket och Ericsson bedrev gemensam forskning och utveckling på 1970-talet, som senare köptes av WM-data. Carl Bildt skickade mejl till Bill Clinton 1992, ett år senare kom internet igång ordentligt i Sverige och 1994 blev användarna viktiga när man lanserade webbläsaren Netscape, säger Håkan Petersson, Senior Vice President och ansvarig offentlig sektor vid Capgemini.

Stora breda satsningar
Stockholms stad var också tidigt ute och redan år 2000 blev man världens IT-huvudstad. Svenska folket gavs en bred kunskap om IT, bland annat genom kunskapslyftet på Komvux. Länsarbetsnämnderna satsade också stort, så man kan säga att det under en tioårsperiod verkligen tog fart. Skatteverket och Tullen var också tidigt ute med sina IT-satsningar. Skatteverket skapade en plattform med fem nivåer. Den etablerandet av STOKAB liksom grundandet av Kista Science City och andra statliga kuvöser i Lund och Ronneby Softcenter, har också spelat och spelar en stor roll.

Att Danmark har ett högre utnyttjande är en sanning med modifikation. Siffrorna gäller nämligen för användarna. Eftersom Sverige har högre andel som är uppkopplade, så är det troligen fler som använder tjänsterna här. Men Danmark har vissa fördelar tack vare sitt ministerstyre. Genom det kan IT-ministern peka med hela handen och besluta att använda en standard för alla, vilket blir billigare. I Sverige tror vi mer på närdemokrati där vår IT-minister genom regleringsbrev till generaldirektörerna får föreslå förändringar. Det gör det svårare att genomföra val av till exempel en standard för alla.

Nöjda användare men regionala skillnader
I Sverige har vi enligt studien hela 88 procent nöjda användare av myndigheternas e-tjänster.

– Det beror på den lokala demokratin med sådana applikationer som skola, fritids och bibliotek, säger Håkan Petersson.

Men även Skatteverket är användarna mycket nöjda med. Fast visst finns det saker vi kan göra även här för att förbättra oss.

– Det finns stora regionala skillnader. Bäst vore att centralisera mer pengar hos IT-ministern, så att hon sedan kan välja ett lämpligt alternativ som vore säkert och ekonomiskt för alla, säger Håkan Petersson.

Ett personligt hälsokonto kommer att finnas för alla medborgare i Sverige, där man kan se sin hälsa och vad man kan förbättra eller förändra för att förbättra den. Man kommer också att kunna få bestämma vem som får tillgång till hälsokontot.

Gammal IT-ryggsäck
Enligt studien är det sämst med användningen av offentliga e-tjänster i de senast tillkomna EU-länderna från den senaste tioårsperioden, men också i Tyskland som släpar på en gammal IT-ryggsäck. Det senare problemet finns även delvis i Sverige. Men en fördel för vissa av de nya medlemsländerna är att de sedan tidigare inte har någon större utbyggnad av e-tjänster, så att man kan bygga rätt och modernt från början. Det gäller för till exempel Baltstaterna.

– Att deklarera online är den populäraste e-tjänsten, men även barn- och äldreomsorg med anhöriginformation och IT i skolan är populära, säger Håkan Petersson.

Något som inte är så populärt är att anmäla brott via e-tjänster.

– Det finns en uppfattning att det inte leder till någonting. Polisen missade att tömma sin brevlåda, när man tog detta i bruk. Bakgrundssystemen finns inte på plats, säger Håkan Petersson.

Det är ett vanligt nybörjarfel, när man lanserar nya funktioner. En annan av de minst populära offentliga e-tjänsterna är lite otippat att söka jobb. Det rimmar ju illa med regeringens arbetslinje.

– Arbetsförmedlingen ligger långt bak i att använda IT internationellt sett med en extremt komplicerad gammal miljö, men man jobbar med att byta arkitekturen och systemen, säger Håkan Petersson.

Resultat och trender
Ett av de viktigaste resultaten av undersökningen är att Sverige har ett högt utnyttjande av offentliga e-tjänster. Förtroendet från allmänheten gör att man vågar investera än mer i tjänsterna.

– Myndigheterna kan inte längre bara ha öppet mellan klockan 9 till 10 varannan vecka, utan tack vare e-tjänsterna förväntas de ha öppet dygnet runt, på användarnas villkor, säger Håkan Petersson.

Trenderna när det gäller myndigheters e-tjänster är att socialförsäkringssystemet ska fungera fullt ut, så att lagen blir lika för alla. Många pensionerar sig till exempel utomlands och förväntar sig då att kunna sköta pensioner och annat via e-tjänster. I skolan kommer man att använda mer IT.

– Att söka på skolan är ett område som kommer att förbättras liksom allt inom hälso- och sjukvård, säger Håkan Petersson.

Men allt är inte fröjd och fröjd när det gäller svenskarnas användning av offentliga e-tjänster. I glesbygden är det svårt att få det
att fungera.  

– Små kommuner kommer aldrig att få råd att investera, så där finns ett missnöje. Det är bara de 15 största kommunerna i Sverige som har råd att hålla sig med den nödvändiga tekniken, säger Håkan Petersson, som också nämner att små myndigheter inte heller har råd.

Fredrik Moback