Patientdata kan nyttjas bättre
– Det är frustrerande att se hur den patientinformation som kontinuerligt lagras i svenska hälso- och sjukvårdssystem är så svår att nå när det verkligen gäller, hävdar tre debattörer.
En är knuten till Karolinska Institutet, KI, och två till Karolinska universitetssjukhuset.
– Vi kan inte plocka ut viktig information i realtid när vi som bäst behöver kunna göra det. Vi är i praktiken förhindrade att använda väsentliga data på ett effektivt sätt, framhåller de.
De tre slår fast att Covid-19 visar på problemen, men också på den stora potential som finns i Sverige för att snabbt omsätta kunskap till bättre vård – om tillgången till data förbättras.
– Det är en lärdom som verkligen kan göra skillnad för Sveriges patienter, utvecklingen av ny kunskap skulle kunna ske betydligt snabbare och enklare, menar de.
Omedelbar tillgång till data
Ole Petter Ottersen (bilden), Karolinska institutet, Lars I Eriksson, professor Karolinska institutet och överläkare, samt Johan Mårtensson, lektor och klinisk forskare vid Karolinska institutet samt överläkare, konstaterar i Svenska Dagbladet (2021-02-01): En pågående hälsokris, som pandemin, kräver omedelbar tillgång till patientdata för att utvärdera konsekvenserna av förändrade behandlingsrutiner. Det är viktigt att snabbt identifiera behandlingar som leder till mer skada än nytta. Det är lika viktigt att identifiera framgångsrika behandlingar och snabbt implementera dem i sjukvården.
Skribenterna menar att Sverige och ytterligare några länder med personnummer-system kopplade till väl utbyggda hälsoregister, olika kvalitetsregister och elektroniska journalsystem, besitter ”en unik möjlighet att effektivt och med hög kvalitet lyfta fram stora mängder realtidsdata, snabbt få in den i forskningen för att i slutänden kunna rikta nya innovativa behandlingar och läkemedel till patienter.”
Snabbare och enklare
Utvecklingen av ny kunskap skulle kunna ske betydligt snabbare och enklare, menar debattörerna men pekar på att en hel del positivt ändå åstadkommits.
– I samarbete mellan forskare vid Karolinska institutet (KI) och ett flertal discipliner inom Karolinska universitetssjukhuset har en rad kliniska studier snabbt sjösatts parallellt med omfattande insamling av prover (biobanker), samtidigt som kliniska behandlingsrekommendationer kontinuerligt uppdaterats.
Brist på samordning
– Det här, menar vi, har kunnat ske trots icke-kommunicerande it-system för patientdata, brist på samordning och ett komplext och snårigt regelverk som kringgärdar klinisk forskning samt olika vårdhuvudmän med olika tekniska registerlösningar.
Slutligen menar debattörerna att det är regeringen som har ”ett övergripande ansvar att agera mot strukturella svagheter – oavsett om svagheterna finns på kommunal, regional eller nationell nivå.”
Om debattörerna:
Ole Petter Ottersen (bilden)
rektor Karolinska institutet
Lars I Eriksson
professor vid Karolinska institutet och överläkare samt FoU-chef inom perioperativ medicin och intensivvård, Karolinska universitetssjukhuset
Johan Mårtensson
lektor och klinisk forskare vid Karolinska institutet samt överläkare inom perioperativ medicin och intensivvård Karolinska universitetssjukhuset