"Gigantiska lokalkostnader i onödan"
Statens lokalkostnader kan med målmedvetenhet, styrning och kompetens sänkas rejält. Vår erfarenhet är att myndigheter ofta kan sänka sina lokalkostnader med minst 20 procent, skriver Ulf Lindegård, från konsultföretaget Niras.
Den samlade lokalkostnaden för statens myndigheter uppgår till 20 miljarder kronor per år, enligt Roger Pettersson, kansliråd vid Finansdepartementet. Om de statliga myndigheterna skulle effektivisera lokalkostnaderna med 5 procent, skulle det medföra 1 miljard kronor i lägre kostnad årligen.
I betänkandet ”Staten som fastighetsägare och hyresgäst (SOU 2011:31), pekade utredaren på stora brister i myndigheternas effektiviseringsarbete för sin lokalförsörjning. Trots det ägnade regeringen förvånansvärt lite utrymme åt detta i höstens budgetproposition.
Ökade kostnader
Myndigheternas totala lokalkostnader ökade med 44 procent från 1998 till 2008, om man undantar kostnaderna för försvarsmaktens och utlandsmyndigheternas lokaler. Under samma period har KPI stigit med 17 procent.
De ekonomiska incitamenten för att effektivisera lokalförsörjningen har inte gett avsedd effekt. Målen för en kostnadseffektiv statlig lokalförsörjning har inte uppnåtts.
Varje myndighet borde ha som självklart mål att ha så flexibla och effektiva lokaler som möjligt. Nya direktiv och förutsättningar kan snabbt påverka verksamhetens behov av att utöka eller minska sitt lokalnyttjande.
Regeringen har uppdragit åt ESV att bistå myndigheterna i detta arbete, men det går alldeles för långsamt! Detta kostar myndigheterna och ytterst skattebetalarna mycket stora belopp.
Fastighets- och lokalförsörjningsreformen infördes redan 1993. Den innebär bland annat att de statliga myndigheterna har ålagts att själva ta ansvar för sin lokalförsörjning och därmed sin lokaleffektivitet. Varför har de då tagit så lång tid på sig att agera? De ekonomiska incitamenten finns redan för att omvandla lokalkostnader till verksamhetsmedel. Men viljan och ambitionen tycks saknas i många fall.
Högre krav på myndigheterna
Regeringen avser att lägga en proposition till riksdagen under 2012 med förslag till nya, justerade principer för den statliga fastighetsförvaltningen och statliga myndigheters lokalförsörjning.
Regeringens förslag bör innehålla betydligt större och tydligare krav på myndigheterna att effektivisera sin lokalanvändning.
Det finns goda exempel på myndigheter som har påbörjat sitt effektiviseringsarbete. Men det finns samtidigt exempel där man avstått från lösningar på effektivare lokaler som medfört mycket stora besparingar, sannolikt av rädsla för att möta motstånd hos den egna personalen.
Detta är emellertid en oro som kan läggas åt sidan eftersom personalens behov i allmänhet kan lösas med bra, funktionella och verksamhetsanpassade lokallösningar.
Rätt hyra, rätt yta
Hur ska då myndigheterna göra för att effektivisera sin lokalanvändning? Det finns flera åtgärder som gäller generellt för alla verksamheter, till exempel att med affärsmässighet och marknadskunskap förhandla fram ”rätt” hyra för lokalen. Eller att omlokalisera till ett ”sämre” marknadsläge, till exempel från ett A-läge till ett C-läge.
Det finns inget som säger att en myndighetslokal måste vara placerad i attraktiva marknadslägen. Tvärtom är oftast lokaler i dessa lägen olönsamma för staten.
Att yt-effektivisera är en annan viktig åtgärd. Den stora vinsten för användare som har flera lokaler, ligger i att arbeta systematiskt och metodiskt mot uppsatta mål, riktlinjer och nyckeltal för hela lokalportföljen.
Inom den privata sektorn har man kommit betydligt längre. Kraven på lönsamhet ger inget alternativ. Här har myndigheterna mycket att lära.
Beroende på verksamhet och lokalens beskaffenhet krävs sällan mer än 16-20 kvm per anställd eller ännu lägre och effektivare yt-användning. Många statliga myndigheter har betydligt högre tal än så.
Vi kan påvisa att man med ett strategiskt och metodiskt arbetssätt, kan spara in stora pengar på lokalkostnader inom den offentliga sektorn. Vänta inte på regeringens förslag till riksdagen. Målen och incitamenten finns. Kunskapen finns. Gör något nu! Detta är ett krav som måste kunna ställas till generaldirektörer och myndighetsledningar.
Ulf Lindegård, seniorkonsult NIRAS Sweden