"Vila inte i offentlighets­principen"

I Sverige har vi en princip som gör oss till ett av de mest öppna länderna i världen, åtminstone i teorin. Trots det delger vi inte informationen på ett optimalt sätt, menar Björn Bergström. En mer tillgänglig information om våra upphandlingar och avtal skulle göra det offentliga till en mer attraktiv köpare.

Under de senaste åren har mycket sagts om vikten av att det offentliga gör goda affärer. Definitionen av den goda affären kan se ut på lite olika sätt. En viktig parameter som diskuterats, men som är värd att belysa ytterligare, är informations­hantering. I Sverige har vi sedan 1766 en offentlighetsprincip inskriven i Tryckfrihetsförordningen. Den är mycket viktig, eller till och med grundläggande, för ett demokratiskt samhälle.

Hur viktig offentlighetsprincipen än är riskerar den att leda till att det offentliga resonerar ungefär ”eftersom alla kan begära ut vilken handling som helst finns ingen anledning för oss att vara proaktiva med information”. Man följer regelverket men inte mer än så, trots att det inte finns något egentligt hinder för att gå längre. Vissa myndigheter är självklart mycket duktiga på att hantera sin information, men inte i första hand när det gäller offentlig upphandling.

Vid en blick utanför Sverige går det att hitta goda exempel från länder som normalt sett inte förknippas med offentlighet som jag tror att vi kan lära en del av! Mer om det nedan.

Förtroendeskapande dialog
En attraktiv köpare behöver ha många goda egenskaper. Utan att gå in på alla dessa och rangordna dem är min uppfattning att en av de mest grundläggande är ”förtroende”. En privat aktör kan bygga ett långsiktigt förtroende gentemot till exempel en utvald grupp av företag där man visar att man agerar affärsmässigt, det vill säga ett agerande som inte baseras på ovidkommande hänsyn.


”På det sättet visar de att de har ordning och reda och dessutom att de vågar stå för att avtalen granskas.”

 

 

Noter i artikeln:

1) www.cabinetoffice.gov.uk/
resource-library/our-procurement-pledge

2) www.number10.gov.uk/
transparency/how-your-money-is-spent/

3) www.fcgov.com/openbook/

För en offentlig aktör är frågan lite mer komplicerad, eftersom det inte går att välja ut långsiktiga samarbetspartners på samma sätt. Dessutom innebär ett förtroendeskapande arbete att man de facto kan visa att gällande regelverk avseende konkurrensutsättning följs. Vägen till förtroende för den offentliga aktören går därmed i stor utsträckning via öppen och tillgänglig information.

Glädjande nog verkar många upphandlande myndigheter ha sett värdet i att delge information genom att till exempel ha en dialog med marknaden såväl före under som efter själva konkurrensutsättningen och på så sätt vara öppna och delge information. Detta kan till exempel ske genom en RFI (Request for Information) inför en upphandling. Mycket bra, men räcker i normalfallet inte för att fylla informationsbehovet även om mer information inte alltid är bättre. Fokus måste såklart vara att presentera rätt information anpassad för den aktuella målgruppen.

{loadposition contentbanner}

Goda exempel
Vid en blick ut i omvärlden bör ett par andra exempel uppmärksammas där man gått ett steg längre. I Storbritannien har man från ministerhåll deklarerat hur offentlig upphandling ska gå till genom ”Our procurement pledge”(not1). Man har till och med lagt ut filer med genomförda köp som är relativt enkla att läsa i Excel (not2).

Inte därför att man måste, utan för att det är en bra åtgärd för att skapa förtroende och göra det offentliga till en attraktiv affärspart! I Fort Collins har man gjort det ännu tydligare och till och med presenterar inköpen i sina inköpskategorier (not3). Återigen, inte för att man måste, utan för att det är en bra och förtroendeskapande åtgärd. Visst finns det utvecklingspotential även gällande dessa exempel, men samtidigt en öppenhet som ligger långt före Sverige.

Även i Sverige finns såklart goda exempel. Googla till exempel på ”Södertörnsportalen” eller ”SLL avtal”, så kommer ni in på en sida som visar ett antal organisationers avtal. På det sättet visar de att de har ordning och reda och dessutom att de vågar stå för att avtalen granskas. Grundläggande kan tyckas, men än så länge inte standardförfarandet hos offentliga aktörer. Det finns såklart ytterligare goda exempel som är värda att uppmärksammas även om det inte sker här.

Dags att utmana oss själva
Sverige har en princip som gör oss till ett av de mest öppna länderna i världen, åtminstone i teorin. Vi delger dock inte informationen på ett optimalt sätt, även om det finns goda exempel. Låt oss utmana oss själva och utveckla exemplen från Storbritannien och USA, för att göra rätt information mer tillgänglig.

På så sätt ökar förtroendet för det offentliga som köpare och vi blir vi mer attraktiva som köpare. I och med det skapas bättre förutsättningar för en god konkurrens genom intresset för köparen och därmed en god affär för samtliga inblandade parter! På köpet kanske vi även skapar förutsättningar för en ökad dialog som alternativ till överprövning!

Björn Bergström

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *