Reformer för 15 miljarder
Regeringen gör en dyster prognos för de kommande årens konjunktur. Nästa år beräknas tillväxten i Sveriges BNP falla från årets 4,1 procent till 1,3 procent. Trots det avser regeringen genomföra flera av sina planerade reformer.
I budgetpropositionen för 2012 prioriterar regeringen åtgärder för att möta den ekonomiska inbromsningen, åstadkomma högre tillväxt och sysselsättning samt öka stabiliteten i det finansiella systemet. Totalt satsas 15 respektive 17,3 miljarder kronor för 2012 och 2013.
När finansminister Anders Borg idag presenterar budgeten för 2012 är det mesta av innehållet redan känt. De största satsningarna går till investeringar i järnvägen samt till sänkt restaurangmoms. Flera tunga ekonomer är kritiska till återhållsamheten från regeringen men Anders Borg försvarar budgeten.
– Finanspolitiken ska inte vara en källa till oro. Vi har varit försiktiga. Det blir inte skattehöjningar och nedskärningar, sa Anders Borg på presskonferensen idag.
Järnväg och väg
Satsningen ska rikta in sig på drift och underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder på både järnväg och väg. Sammanlagt uppgår satsningen till 5 miljarder kronor, varav 3,6 miljarder kronor till järnväg och 1,4 miljarder kronor till väg. De samhällsekonomiskt viktigaste väg- och järnvägssträckorna ska prioriteras. Samtidigt är det åtgärder som ger sysselsättningseffekt på relativt kort sikt.
Utbildning
Budgetpropositionen innehåller också stora satsningar på utbildning. Det blir ett mattelyft med fortbildning för lärare, en lärarreform med en karriärstege för duktiga lärare, kvalitetssatsning på humaniora och samhällsvetenskap i högskolan samt fler platser på utbildningarna till läkare, tandläkare, sjuksköterska och civilingenjör. Till lärarreformer har regeringen avsatt totalt 3,8 miljarder kronor.
Matematikundervisningen ska bli bättre. I budgeten avsätts 1,3 miljarder kronor 2012–2015 till fortbildning av matematiklärare och vidareutbildning av lärare som saknar utbildning i ämnet eller som helt saknar examen. Tanken är också att pengarna ska användas till lärare som vill forska och ta en licentiatexamen och bli lektorer.
Från och med hösten 2013 utökas grundskolans matematikundervisning med 120 timmar. Det året avsätts 250 miljoner kronor för ändamålet och från och med 2014 500 miljoner kronor. Den särskilda lågstadiesatsningen på läsa, skriva och räkna fortsätter nästa år. Kommuner som inrättar särskilda så kallade karriärtjänster för lärare ska kunna ta del av ett särskilt statsbidrag som på sikt ska uppgå till 880 miljoner kronor om året.
Vårdsatsningar
Regeringen föreslår en utökad långsiktig satsning på utveckling och finansiering av kvalitetsregistren som inleds 2012. Under 2012 och framöver kommer 80 miljoner att särskilt vikas för regeringens arbete med nationella kvalitetsregister, vilket innebär en förstärkning jämfört med föregående år. En förutsättning för satsningen är medfinansiering från landstingen.
Ett tidsbegränsat stimulansbidrag införs från 2012 som bland annat syftar till att öka användningen av LOV i specialistvården. Bidraget uppgår till 160 miljoner kronor under 2012 och beräknas uppgå till 100 miljoner kronor per år 2013-2014.
Nästa år avsätts 500 miljoner kronor till tidiga och förstärkta rehabiliteringsinsatser, 400 miljoner kronor till bättre villkor för så kallade nollklassade och gränsen för frikort i vården höjs från 900 kronor till 1100 kronor. Även gränsen för frikort för mediciner höjs, från 1800 kronor till 2200 kronor.
Mindre satsningar
Regeringen tillför 1,2 miljarder kronor till arbetsförmedlingen 2012. Satsningen ska bland annat leda till tätare kontakter mellan Arbetsförmedlingen och arbetssökande, samt förstärka de arbetslösas kontakter med arbetsmarknaden. Regeringen förstärker förbandsverksamheten med 227 miljoner kronor 2012 och ytterligare 700 miljoner kronor 2013. Regeringen skjuter till 85 miljoner kronor till Säkerhetspolisen 2012 och 55 miljoner kronor 2013, i syfte att förbättra Säpos förmåga att upptäcka och bedöma hot.
Med hänvisning till oron i världsekonomin har regeringen beslutat att skjuta upp de femte jobbskatteavdraget, höjd brytpunkt för statsskatten samt sänkt skatt för pensionärerna. Den sammanlagda kostnaden för de tre skattesänkningarna har beräknats till cirka 17 miljarder kronor.