Rekordöverskott betalar pensionsskulder

Många kommuner visade överskott i bokslutet för 2010 och passade då på att avsätta medel för kommande pensionsåtaganden. Men hos många kommuner är pensionsskulden fortfarande en stor dold kostnad som skjuts på framtiden.

I samband med årsbokslutet för 2010 redovisade många kommuner rekordöverskott. Resultatet beror av flera faktorer – skatteintäkterna ökade när samhällsekonomin återhämtade sig, kommuner, och även landsting, fick ett tillfälligt konjunkturstöd av regeringen i december 2009 och tack vare låga räntor blev pensionsskulderna lägre.

Men hos många kommuner och landsting finns en stor och dold skuld för pensioner till anställda intjänad före 1998. Betalningarna på denna belastar den kommunala ekonomin idag och de närmaste decennierna, då allt fler av de anställda går i pension. Mellan år 2008 och 2025 mer än fördubblas dessa pensionsutbetalningar, från 6 miljarder kronor till drygt 13 miljarder per år.

Olika kommuner har olika pensionsstrategi, vissa har redan försäkrat bort den kommande skulden, andra har sparat i egna fonder och vissa kommuner har skjutit problemet framför sig. Siffror från Statistiska Centralbyrån visar att endast hälften av kommunerna har avsatt medel för kommande utbetalningar.

– Hittills har pensionsutbetalningarna finansierats av skatteintäkterna, men nu kommer inte skatteunderlaget att räcka till längre. Därför har många kommuner börjat avsätta medel redan idag för kommande utbetalningar, säger Johan J Wahlman, chef för institutionell försäljning på Storebrand kapitalförvaltning.

Storebrandkoncernen, där även livbolaget SPP ingår, arbetar med skulddriven förvaltning. Med det menas att man utgår ifrån det uppskattade värdet av de kommande pensionsutbetalningarna och anpassar kapitalförvaltningen för att täcka behoven den dag pensionen ska betalas ut.

Även en ränterisk
Pensionsskuldberäkningen är en nuvärdesberäkning för de utfästelser som arbetsgivaren har till sina anställda. Eftersom det handlar om framtida utbetalningar baseras skuldberäkningarna på olika antaganden, bland annat om ränteutveckling och hur länge utbetalningarna ska pågå. Dessutom görs prognoser om utvecklingen av basbelopp, löner och ibland statslåneränta.

Många har en portfölj med tillgångar bestående av aktier och ränteinstrument.

– Den risk många fokuserar på är från investeringar i aktier, men det är inte hela bilden. Det finns även en ränterisk fram till själva utbetalningstillfället, när det är dags att betala ut pensionerna, och det är inte säkert att den största risken ligger i aktieportföljen, förklarar Johan Wahlman.

Normalt när det rapporteras i media att en fond har gått bra, då har den slagit sitt index. Det innebär ett problem att jämföra resultatet så, menar Michael Timm, pensionskapitalförvaltare på SPP.

Michael Timm
– Eftersom vi i det här läget har ett mål med pensionsförvaltningen, och målet är att pengarna ska räcka till att betala ut hela skulden, då måste vi istället utgå från hur stor skulden är.

Det gäller att ha fokus på rätt risk och sammanväga både tillgångar och pensionsskulderna.

– För det slutliga målet är ju inte att portföljen ska slå ett visst index, utan att portföljens tillgångar och avkastning ska räcka till för att betala ut pengarna som pension, tillägger Michael Timm.

Olika fokus
Redovisningen av skulden ger enligt den så kallade blandmodellen, vilket konkret innebär att en del av pensionskostnaderna hamnar utanför balansräkningen. Då syns inte kommunernas totala skuld. Vissa kommuner väljer ändå att lägga in det för att göra ekonomin tydligare.

– Redovisningen kan stämma mer eller mindre bra med hur verkligheten ser ut, det beror på vad man vill få fram. För att slippa höja skatten för att täcka sina kommande pensionskostnader, bör en kommun ta ett helhetsgrepp för sin kapitalförvaltning och anpassa denna till kommande utbetalningar, säger Johan Wahlman.

I kommuner som minskar i befolkning ska dessutom allt färre dela på kostnaden för de gamla pensionerna.

Siv Stjernborg på Sveriges Kommuner och Landsting menar att de ökande pensionsavgångarna medför ökad belastning av pensionsutbetalningar. När det till exempel gäller den gamla pensionsskulden som inte är kostnadsförd tidigare så handlar det om en ökning av kostnaden motsvarande cirka 10 öre på skatten för kommunerna som genomsnitt. Det finns emellertid andra, betydligt svårare ekonomiska utmaningar för kommunerna.

– Hur man ska bekosta vård och omsorg för den allt mer åldrande befolkningen är en betydligt större ekonomisk utmaning, menar Siv Stjernborg på SKL.

Fotnot: Sedan 1998 är regelverket ändrat och pensionskostnaderna tas under anställningstiden.

Stora överskott 2010
Tillfälliga statsbidrag och förbättrade skatteintäkter i kombination med återhållsam kostnadsutveckling gjorde att kommuner och landsting fick ett överskott på sammanlagt 19 miljarder kronor 2010.

272 kommuner redovisar ett överskott på totalt 14,7 miljarder kronor enligt det preliminära bokslutet. Resultatet för landstingen var också positivt, 18 av 20 landsting och regioner redovisar ett överskott på sammantaget 4,4 miljarder kronor.

– Främsta orsakerna till det goda resultatet i kommun- och landstingssektorn är ökade skatteintäkter och tillfälliga statsbidrag. Men vi har även noterat att man gjort omfattande insatser för att dämpa kostnadsökningarna. Det visar att det finns en stark budgetdisciplin i kommuner och landsting, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Kommun- och landstingssektorn tillfördes sammanlagt 17 miljarder i tillfälliga statsbidrag under 2010.
Källa: SKL

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.