Renovera energismart och förbättra folkhälsan

Vi står på toppen av ett renoveringsberg som framförallt handlar om miljonprogrammet och de lägenheter som uppfördes mellan 1961-75. Under dessa år byggdes nästa en miljon lägenheter och idag är fortfarande väldigt många av dessa lägenheter orenoverade. Vi anser dock att folkhälsoaspekten saknas i debatten om energieffektivisering och renovering av miljonprogrammet.
Tyvärr saknas stimulerande incitament att öka renoveringstakten – och därmed även både energieffektivisering och förbättrad folkhälsa!
Vi vet att drygt 1,2 miljoner personer anger att de varje vecka på ett eller annat sätt har hälsobesvär på grund av en dålig inomhusmiljö i bostaden, i skolan eller på arbetet. För de allra flesta handlar det om problem med ögon och näsa, astmarelaterade besvär, samt trötthet och huvudvärk. Dessa besvär beror på dålig ventilation, låg luftomsättning, fukt, emissioner från byggnadsmaterial samt hur byggnaden används och sköts.
Miljonprogrammet det största hälsoproblemet?
Tittar man endast på bostadsbeståndet så är det framförallt i miljonprogrammet man upplever de största hälsobesvären. Helt klart finns det ett starkt samband mellan inomhusklimat och folkhälsa. Skrämmande fakta visar att hela 78 procent av småhusen och 50 procent av flerbostadhusen understiger riktvärdet för luftomsättning.
– Vi ser heller inte någon förbättring de senaste 20 åren (studierna 1993 ELIB och 2010 BETSI) gällande luftomsättning. Istället har astma och allergi ökat bland barn under dessa år. Den dåliga inomhusmiljön och dess negativa hälsoeffekter får i sin tur stora konsekvenser på motivation och studieresultat bland dagens barn och ungdomar, menar Britta Permats, VD på Svensk Ventilation.
Ekonomiska incitament
Men det finns en möjlighet att göra rätt och förbättra folkhälsan när renovering och energieffektivisering står för dörren. I den pågående debatten hörs ofta argument som lyfter de samhällsekonomiska vinsterna. Och ja, myndigheter och beslutsfattare behöver utreda och besluta om ekonomiska incitament för kommunala fastighetsbolag och privata fastighetsägare att renovera smartare.
– Allt detta är viktigt och bra men just aspekten om en bättre folkhälsa hörs alltför sällan i diskussionen. Rent konkret kan man renovera energismart och samtidigt förbättra komforten och inomhusklimatet.
Magistratshagen i Linköping är ett sådant exempel där det primära syftet var att energieffektivisera men som samtidigt också blir ett exempel på hur människors hälsa förbättras när man renoverar energismart och på rätt sätt.
För att lösa energieffektiviseringsfrågan på lång sikt anser vi att det, förutom dessa förslag, även behövs ökade anslag till forskning om inomhusmiljön samt fler utbildningsplatser inom yrkeshögskolan.
– Det är då vi pratar om verklig samhällsekonomisk vinst där vi också skapar möjlighet att sätta unga i arbete, skapa nya jobb, minska energianvändningen och bäst av allt – skapa god och hållbar livskvalitet genom en förbättrad folkhälsa.
Britta Permats

0 thoughts on “Renovera energismart och förbättra folkhälsan

  1. Håller helt med! Astma- och Allergiförbundet föreslår att staten inför ett statligt investeringsstöd för att upprusta skolmiljön – en sk klassrumspeng. Att införa ett statligt stöd för att upprusta skollokaler för att få friskare barn som kan prestera bättre resultat i skolan. Kommunerna står för merparten av kostnaderna men klassrumspeng gör det möjligt för kommunerna att tidigarelägga renoveringar av skolor med dålig inomhusmiljö. Att renovera dåligt underhållna skollokaler ger också bättre energiekonomi -alltså sänkta energikostnader samtidigt som det blir bättre för miljön.
    1995-96 fanns ett liknande statligt stöd för att upprusta bl a bostäder och lokaler med syftet att förbättra inomhusmiljön. Dags att införa det igen anser vi!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.