Revansch för Rättviksmodell

Rättviksmodellen, som innebär att kommunal tillsyn faktureras i efterhand, har blivit ett föredöme för kommuner som vill förbättra kommunikationen med sina företagare.
Det rapporterar Nyheter från Svenskt Näringsliv. Men i början var modellen utskälld och kallades till och med ”olaglig”. Det tog nio år för Rättviks kommun att få till stånd det arbetssätt som nu rekommenderas i tillsynsärenden.

– Vi tror på, och märker, att det är enklare och skapar bättre relationer med företagen, om vi ringer upp och pratar om en möjlig lösning, än att skicka ut ett föreläggande, kanske med vitesföreläggande, säger Martin Clarstedt, miljö- och byggchef i Rättviks kommun, till nyhetsbrevet.
Han och hållbarhetschefen Markus Svensson i Rättvik besökte nyligen Blekinge och berättade där om den stundtals motarbetade resa som Rättviks kommun genomfört.
Tog betalt utan att utföra
Åhörarna fick bl.a. höra att kommunen slopade förskottsbetalning för tillsyn som ibland inte ens utfördes. I stället ersattes den med en rådgivande dialog som fakturerades i efterhand.
Tyvärr kritiserade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) den nya modellen och efter fyra år fick kommunen dessutom en nedgörande revisionsrapport från Livsmedelsverket, som granskade tillsynsarbetet. Kommunen kunde inte vara rådgivare åt dem man var satt att granska, tyckte myndigheten.

Minister lovordade
Vändningen kom när Rättvik vänt sig till organisationer som Visita, Svensk Handel, LRF och Svenskt Näringsliv och fått stöd. Dåvarande landsbygdsministern Eskil Erlandsson (C ) kom på besök och lovordade kommunen vilket ledde till att Livsmedelsverkets instruktion ändrades från att ”värna konsumentens intresse” till att ”även värna välmående livsmedelsföretag”.
Eskil Erlandsson gav också ett uppdrag att utvärdera avgiftsmodellen. Statskontoret kom då fram till att efterhandsbetalning var att föredra. Den skulle öka tilltron till kontrollen.

Klättrade i ranking
Hållbarhetschefen i Rättvik, Markus Svensson, berättade vid besöket i Blekinge att man också ser en positiv effekt på företagsklimatet. Kommunen har klättrat i rankingen från plats 238 till plats tio på nio år (i det sammanfattande omdömet). Dessutom har SCB räknat fram att kommuner med bäst företagsklimat även har bäst tillväxt. Det skapar fler jobb och högre skatteintäkter.
– Vi talar om win-win för både företagen och kommunen, menar Markus Svensson.
Källa: Svenskt Näringsliv