Sociala krav debatteras i Almedalen

Allt fler vill använda upphandling som verktyg för att skapa schysta arbetsvillkor och öka sysselsättningen på arbetsmarknaden. Det blir vanligare att ställa arbetsrättsliga krav i upphandlingar. Hur ska detta gå till i praktiken? Och vilka effekter kan sådana krav leda till?
Dessa och liknande frågor blir föremål för en paneldebatt i Almedalen den 5 juli. Arrangörer är Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket. I paneldebatten kommer man bland annat att diskutera hur sociala krav kan ställas i upphandling och vilka effekter kraven kan ha på företag, marknad och samhället i stort.
En av de medverkande är Katarina Norén, chef för den centrala funktionen Inköp och logistik på Trafikverket. OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till henne.
Fler och fler vill använda upphandling som ett verktyg för att nå olika sociala mål. Krav på villkor i nivå med kollektivavtal, eller ökad sysselsättning för personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden är två exempel på sociala krav. Den här typen av krav har nu börjat användas i praktiken, framförallt i upphandlingar av bygg- och anläggningsarbete. Hur ser trafikverket på denna ökande trend?
– Trafikverket tycker att det är positivt att upphandling kan bidra till kompetensförsörjningen i branschen samt ökad sysselsättning i Sverige. Vi har en god dialog med branschen om den modell för detta i våra upphandlingar som nu provas i stor skala. Vi vet ännu inte hur effektivt verktyget är och tänker därför utvärdera det löpande. Både vi och branschen vill i grunden se det som ett kompetensförsörjningsprojekt där vi ökar attraktiviteten i branschen även om det sker långsiktigt.
– När det gäller sociala krav i övrigt, exempelvis krav i nivå med kollektivavtal, ILO och antidiskriminering, så anser vi det helt nödvändigt att nu säkerställa att de krav vi ställer sedan en tid tillbaka faktiskt också efterlevs. Detta är vårt stora fokus de närmaste åren. Vi ser det som ett led i att skapa både en attraktiv bransch och juste konkurrens förutom det självklara att människor aldrig får utnyttjas i våra kontrakt.
Vilka är svårigheterna med att ställa sociala krav?
– Det svåra är ofta inte att ställa dem utan att säkerställa att de efterlevs. Här har det länge varit mycket snack och litet verkstad i många branscher. Detta tar vi tag i ordentligt nu. I anläggningsbranschen har riskerna ökat allteftersom vi konkurrensutsatt fler och fler områden och marknaderna blir mer internationella. Därmed inte sagt att utländska aktörer normalt är sämre än svenska, men med många aktörer och hård konkurrens ökar kraven på beställaren att vara mer affärsmässig och då blir ökad uppföljning av leveranserna och övriga kontraktsvillkor en naturlig del.
Blir tjänsten/varan/entreprenaden dyrare när man ställer sociala krav?
– Normalt inte. Om det finns aktörer som tidigare inte följt kraven utan prisat in sig med ojusta villkor så blir det naturligtvis dyrare. I förlängningen, när uppföljningen fungerar och marknaden anpassar sig, så bör alla parter vinna på detta genom att vi får en attraktiv marknad både för att nya medarbetare och för leverantörer.
Övriga medverkande i Almedalen är Annie Stålberg, enhetschef, Upphandlingsmyndigheten, Samuel Engblom, samhällspolitisk chef, TCO, Ellen Hausel Heldahl, projektledare, Svenskt Näringsliv.
I förhandsinformationen pekar arrangörerna på att fokus på den socialt ansvarsfulla upphandlingen ökat på senare år. Fler och fler vill använda upphandling som ett verktyg för att nå olika sociala mål. Krav på villkor i nivå med kollektivavtal, eller ökad sysselsättning för personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden är två exempel på sociala krav. Den här typen av krav har nu börjat användas i praktiken, framförallt i upphandlingar av bygg- och anläggningsarbete.
Näringslivets företrädare har uttryckt skepsis gentemot kollektivavtalsliknande villkor i upphandlingar.
Bilden: Katarina Norén, trafikverket. Foto: Trafikverket.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *