Staten köper fastigheter för 5 miljarder varje år
Statens fastighetsbestånd har ett samlat värde motsvarande mer än de sex största fastighetsbolagen på börsen.
Det visar regeringens utredning.
– Min bedömning är att den här utvecklingen har skett utan att någon haft helhetsbilden klar för sig, säger utredaren Sten Olsson.
Han har på regeringens uppdrag gjort en översyn av statens fastighetsinnehav och visar att förvaltande myndigheter och bolag genomför omfattande nyinvesteringar och förvärv.
– Det sker även en viss avyttring av fastigheter men netto ökar statens fastighetsinnehav relativt mycket, säger Sten Olsson.
Räknat sammantaget uppgår statens fastighetsinvesteringar till fem miljarder kronor per år, och framöver kan investeringarna bli ännu högre.
– Siffran visar hur det har sett ut de senaste fem åren. Men samtidigt redovisar bolagen väldigt omfattande planer på nyinvesteringar de kommande åren. Akademiska Hus redovisar en siffra på 18 miljarder kronor och Fortifikationsverkets planer omfattar investeringar på 3-4 miljarder kronor.
Sten Olsson menar att det kan vara intressant att titta på värdeutvecklingen över tid. När Byggnadsstyrelsen avvecklades1993 värderades beståndet till 40-50 miljarder kronor. Det gällde då fastigheter i gamla Byggnadsstyrelsens samt Fortifikationsverkets ägo. Idag beräknas motsvarande bestånd uppnå ett värde av 110 miljarder kronor. Och då har fastigheter som avyttrades i samband med försäljningen av Vasakronan 2008 räknats bort. Vasakronan såldes för 41 miljarder kronor. Till det kan också räknas att en stor del av den statliga verksamheten har förts över till landstingen och kommunerna, vilket också bör ha minskat statens behov av lokalförsörjning.
– Statens bestånd har ett samlat värde motsvarande mer än de sex största fastighetsbolagen på börsen, säger Sten Olsson.
En annan bild
Att staten så omfattande har ökat sitt fastighetsinnehav är det inte många som känt till.
– De flesta har nog snarare trott på en motsatt utveckling, genom att Försvaret krymper och staten generellt minskar sitt ägande och mer och mer av kontorslokalerna hyrs från privata ägare. Den mentala bilden stämmer inte alls med hur verkligheten ser ut, säger Sten Olsson.
Akademiska Hus står för en stor del av expansionen. De har ökat sitt ägande från 10 miljarder till 50 miljarder kronor. En marknadsandel på 62 procent gör dem till den ledande hyresvärden för universitet och högskolor i landet. Under flera års tid har Akademiska Hus visat höga vinster i sin verksamhet, vinstutdelningen till ägaren, staten, uppgick till 1,2 miljarder kronor förra året.
Något som inte passerar obemärkt då hyrorna ska betalas av universitetens och högskolornas budget, pengar som annars kunnat gå till forskning och undervisning. Emellanåt framförs kritik mot denna cirkulation av skattemedel.
Ta ett samlat grepp
Utredningen visar att staten behöver ta ett samlat grepp om sina förehavanden på fastighetsmarknaden. Utredningen erbjuder en helhetsbild och det är viktigt att man bestämmer sig för vilken inriktning man vill ha framöver.
– Vi har hamnat i den här sitsen eftersom ägandet är spritt på så många olika aktörer, och ansvaret hos regeringskansliet är också uppdelat på olika departement.
När det till exempel gäller Jernhusens verksamhet, som bygger främst för ickestatliga aktörer, för kommersiellt bruk och kontorshus, anser Sten Olsson att regeringen uttryckligen måste ta ställning till bolagets verksamhet.
– Ska staten vara en aktör på den kommersiella marknaden så ska det vara tydligt uttalat.
Själv är han tveksam till om detta ligger inom det offentliga uppdraget. Fastigheter som staten ska äga bör ta sin utgångspunkt i ett antal snäva kriterier – snävare än det faktum att lokalerna utnyttjas för statlig verksamhet. Sten Olsson har i utredningen definierat tre sådana kriterier; att fastigheterna är kulturhistoriskt betydelsefulla, har ett särskilt betydelsefullt symbolvärde eller har en central betydelse för rikets säkerhet.
Dags att förhandla hyran
Utredningen, som har titeln Staten som fastighetsägare och hyresgäst, innefattar flera aspekter med koppling till lokalförsörjning i staten. Värt att notera är att staten även är en stor hyresgäst. Hyreskostnaderna uppgår till drygt 20 miljarder kronor per år – för en total lokalyta om cirka 13 miljoner kvadratmeter.
– Många häpnar över hur stora hyreskostnader staten har årligen. Det rör sig om 20 miljarder kronor som myndigheter och institutioner betalar i lokalkostnader.
Lokalhyran har ökat avsevärt under 2000-talet, något som kan förklaras både av stigande hyror och ökning av förhyrd yta. Från 1998 till 2008 har lokalkostnaderna ökat med 36 procent, att jämföra med konsumentprisindex som under samma period ökat med knappt 17 procent.
Varje myndighet ansvarar för sin lokalförsörjning och som enskild post höjs inga ögonbryn, men staten tillsammans är en så stor hyresgäst att det bör vara möjligt att förhandla om villkoren menar Sten Olsson.
– Staten bör kunna få de bästa villkoren som marknaden kan erbjuda. Det finns mycket pengar att hämta. Att sänka den samlade lokalkostnaden med fem procent känns inte orimligt – det skulle spara en miljard kronor per år, säger han.
FAKTA
De fyra statliga bolagen äger tillsammans fastigheter till ett värde av 110 miljarder kronor.
Akademiska Hus AB
Specialfastigheter AB
Jernhusen AB
Vasallen AB