Statens lånebehov ökar något

Riksgäldens nytillträdde direktör Hans Lindblad presenterade i veckan statens prognoser för upplåning, vilket visar ett måttligt ökat lånebehov för 2013-2014 – om man bortser från vidareutlåningen av 100 miljarder kronor till Riksbanken.

– Sveriges statsfinanser är fortfarande bland de starkaste i Europa. Vi har marginaler att möta en svagare utveckling, skriver Hans Lindblad, riksgäldsdirektör i ett pressmeddelande.

Riksgäldens nya prognos visar att statens lånebehov ökar till 165 miljarder kronor i år. Det kan jämföras med föregående prognos då lånebehovet var 55 miljarder kronor för 2013. Det ökade lånebehovet beror framför allt på den utökade vidareutlåningen till Riksbanken på 100 miljarder kronor. Upplåningen i statsobligationer är oförändrad på 74 miljarder kronor 2013 och 84 miljarder kronor 2014.

Vidareutlåning till Riksbanken
Riksgälden emitterar 3 miljarder dollar (ca 19 miljarder kronor) i ett nytt femårigt lån till en ränta på 1,044 procent.  Lånet är en del av vidareutlåningen till Riksbanken.

Centralbanker köpte 64 procent av emissionen. Banker svarade för 23 procent medan resterande del gick till fondförvaltare samt pensions- och försäkringsbolag. Runt 39 procent av lånet såldes till investerare i Asien, 13 procent till nordiska investerare och 26 procent till övriga Europa. Resten placerades i Mellanöstern samt på den amerikanska kontinenten.

Riksgälden var mycket kritisk till Riksbankens beslut att öka valutareserven med 100 miljarder kronor. Därmed hamnar valutareserven på totalt 450 miljarder kronor, vilken ska ge staten resurser för att stödja svenska banker med utländsk valuta i händelse av finansiell kris.

Förslag till förändring
En utredning som presenterades den 30 januari föreslår istället att minska reserven till 125 miljarder, och ersätta genom lån av Riksgälden.

Utredningens samtliga förslag till ändringar uppskattas ge en samhällsekonomisk vinst på 430 till 645 miljoner kronor per år med förstärkt valutareserv, och 180 till 270 miljoner per år i normala tider. Betänkandet har nu skickats på remiss och kommer därefter beredas vidare inom Regeringskansliet.

Källa: Riksgälden, Finansdepartementet

Statens nettolånebehov
2012: 25 Mkr
2013: 165 Mkr
2014: 63 Mkr

Statsskulden
2012: 1 153 Mkr
2013: 1 310 Mkr
2014: 1 388 Mkr

Källa: Riksgälden

Utredningens förslag i korthet

Riksbanken föreslås få ett kostnadsfritt, förlust och inflationsskyddat kapital på 75 miljarder kronor, varav 30 miljarder i eget kapital.

Riksbanken bör få rätt att förstärka sin valutareserv så att dess balansomslutning kan uppgå till 200 miljarder kronor.

När Riksbanken har lämnat likviditetsstöd i utländsk valuta bör den få rätt att återställa valutareserven genom upplåning via Riksgäldskontoret.

Riksbankens finansiella oberoende stärks.

Kostnaderna för den upplånade delen av valutareserven bör bäras av bankerna genom avgifter.

Valutarisken som följer med valutareserven bör elimineras genom att flyttas till Riksgäldskontoret.

Källa: Finansdepartementet, SOU 2013:9

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.