Statens lånebehov ökar något
Riksgäldens nytillträdde direktör Hans Lindblad presenterade i veckan statens prognoser för upplåning, vilket visar ett måttligt ökat lånebehov för 2013-2014 – om man bortser från vidareutlåningen av 100 miljarder kronor till Riksbanken.
|
– Sveriges statsfinanser är fortfarande bland de starkaste i Europa. Vi har marginaler att möta en svagare utveckling, skriver Hans Lindblad, riksgäldsdirektör i ett pressmeddelande. Riksgäldens nya prognos visar att statens lånebehov ökar till 165 miljarder kronor i år. Det kan jämföras med föregående prognos då lånebehovet var 55 miljarder kronor för 2013. Det ökade lånebehovet beror framför allt på den utökade vidareutlåningen till Riksbanken på 100 miljarder kronor. Upplåningen i statsobligationer är oförändrad på 74 miljarder kronor 2013 och 84 miljarder kronor 2014. Vidareutlåning till Riksbanken Centralbanker köpte 64 procent av emissionen. Banker svarade för 23 procent medan resterande del gick till fondförvaltare samt pensions- och försäkringsbolag. Runt 39 procent av lånet såldes till investerare i Asien, 13 procent till nordiska investerare och 26 procent till övriga Europa. Resten placerades i Mellanöstern samt på den amerikanska kontinenten. Riksgälden var mycket kritisk till Riksbankens beslut att öka valutareserven med 100 miljarder kronor. Därmed hamnar valutareserven på totalt 450 miljarder kronor, vilken ska ge staten resurser för att stödja svenska banker med utländsk valuta i händelse av finansiell kris. Förslag till förändring Utredningens samtliga förslag till ändringar uppskattas ge en samhällsekonomisk vinst på 430 till 645 miljoner kronor per år med förstärkt valutareserv, och 180 till 270 miljoner per år i normala tider. Betänkandet har nu skickats på remiss och kommer därefter beredas vidare inom Regeringskansliet. Källa: Riksgälden, Finansdepartementet |
Statens nettolånebehov Statsskulden Källa: Riksgälden
Utredningens förslag i korthet Riksbanken föreslås få ett kostnadsfritt, förlust och inflationsskyddat kapital på 75 miljarder kronor, varav 30 miljarder i eget kapital. Riksbanken bör få rätt att förstärka sin valutareserv så att dess balansomslutning kan uppgå till 200 miljarder kronor. När Riksbanken har lämnat likviditetsstöd i utländsk valuta bör den få rätt att återställa valutareserven genom upplåning via Riksgäldskontoret. Riksbankens finansiella oberoende stärks. Kostnaderna för den upplånade delen av valutareserven bör bäras av bankerna genom avgifter. Valutarisken som följer med valutareserven bör elimineras genom att flyttas till Riksgäldskontoret. Källa: Finansdepartementet, SOU 2013:9 |