”Styr inte sjukvården genom SKR!”

Styr hälso- och sjukvården genom myndigheter, inte genom SKR. Det anser Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges Läkarförbund.
– Statens styrning ska inte först förhandlas med en enskild intresse- och arbetsgivarorganisation, säger hon till OFFENTLIGA AFFÄRER.

– Styrningen av hälso- och sjukvården behöver reformeras med inspiration från de långsiktiga besluten inom infrastruktur-, forsknings- och försvars­politiken, framhåller hon.

Läkarförbundets ordförande menar att regeringen i dag ofta använder Sveriges kommuner och regioner, SKR, som en mellanhand när den vill påverka hälso- och sjukvården. Hon skriver på debattplats i Svenska Dagbladet: ”Många miljarder slussas genom SKR till regionerna varje år för att till exempel skapa kortare vårdköer, bättre primärvård och bättre arbets­miljö i vården. Allt detta är på rubriknivå viktiga satsningar. Men villkoren är förhandlade med SKR, som är en intresse­organisation och en arbetsgivar­organisation, med mycket liten demokratisk insyn. Låt myndigheterna fördela pengarna i stället, och låt regeringen och de enskilda regionerna bära det fulla ansvaret för hur villkoren utformas.”

– Det finns många förbättringar av styrningen som kan och bör genomföras utan att vänta på en stor och komplicerad utredning, menar Sofia Rydgren Stale.

”Styr mindre i detalj”

Myndighetsstyrning i stället för styrning via SKR är ett sätt. Ett annat sätt är att styra mindre i detalj:

– Politikernas roll borde vara att fatta beslut om övergripande inriktning, mål och budget, medan vårdens innehåll borde överlämnas till läkare och andra professioner i vården.

Ytterligare ett sätt är att styra mer långsiktigt. 

– Granskning efter granskning visar att den statliga styrningen av svensk sjukvård präglas av ryckighet och punkt­insatser, menar Läkarförbundets ordförande. 

”Lär av andra samhällsområden”

I debattartikeln i Svenska Dagbladet pekar hon på att inom flera andra samhälls­områden har politiken, från vänster till höger, kommit överens om att det är viktigt med långsiktighet och funnit modeller för detta. Försvars­politikens inriktning har fastlagts i fleråriga försvars­beslut längre än vi haft allmän rösträtt. Och investeringar i infrastruktur­ planeras långsiktigt sedan länge – för närvarande genom tolvåriga beslut som förnyas vart fjärde år.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Sofia Rydgren Stale med anledning av kraven i debattartikeln.

Styr hälso- och sjukvården genom myndigheter, inte genom SKR, skriver du. Är du inte rädd för att reta upp en mäktig aktör genom att uttrycka dig så?

– Vår åsikt i den här frågan är ingen nyhet för SKR. De vet vad vi tycker vid det här laget. Det är ju inte bara vi som tycker så här, utan också flera andra fackförbund, forskare, myndigheter som Statskontoret, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys och Riksrevisionen samt flera statliga utredningar. Men det är framför allt regeringen som debattartikeln riktar sig till. Det är de som valt att använda SKR som ett verktyg. 

Vilken myndighet skulle vara mest lämplig att styra hälso- och sjukvården långsiktigt och övergripande? Eller är Läkarförbundets tanke att styrningen ska delas mellan flera?

– Vi har inga synpunkter på exakt hur myndighetsstrukturen ska se ut. Poängen är att den statliga styrningen behöver ske på ett transparent sätt, så att vi och alla medborgare har insyn. Statens styrning ska inte först förhandlas med en enskild intresse- och arbetsgivarorganisation.

Hur kommer man åt detaljstyrningen som ni anser sker ute i de 21 regionerna?

– Steg ett måste vara att beslutsfattare på alla nivåer rannsakar sig själva. Även om varje enskild regel, checklista eller återrapporteringskrav skapas med goda intentioner blir den stora volymen sammantaget till slut helt ohanterlig och stjäl tid från patienterna. Styrmodeller ska ge ramarna och sedan ska professionerna ha mandat att fatta de medicinska besluten och göra prioriteringarna.