Svensk sjukvård, framtida exportmöjlighet
En åldrande befolkning, nya medicinska preparat och en innovativ utveckling inom medicinsk teknologi kommer att innebära stora förändringar för hälsoindustrins framtida utveckling. Alltfler människor, gamla som unga, förväntas kunna botas från sjukdomar som idag binder dem vid sjukbädden och hindrar dem från att återgå till arbetet. Kvalificerade uppskattningar tyder på att cirka 30 procent av den amerikanska ekonomins resurser går till hälsoindustrin år 2050. Sveriges sjukvårdsbudget, idag nio procent av BNP, förväntas också expandera i och med en stark efterfrågan på livskvalitetshöjande hälsotjänster.
I rapporten ”Svensk sjukvård som en framtida exportindustri? En industriekonomisk analys” utreds en av Sveriges största tjänsteproducerande näringar, sjukvården. Författaren analyserar vad som krävs för att kommersialisera och bygga en internationellt konkurrenskraftig hälsoindustri på det kunnande som i dag finns inom den svenska sjukvården. Författaren anser att Sverige inte får gå miste om det samhällsekonomiskt lönsamma investeringsprojekt som utvecklingen av den globala hälsoindustrin innebär.
Politisk okunskap
Det finns dock hinder på vägen. De möjligheter till förbättrad livskvalitet hela vägen upp i högre åldrar som en avancerad hälsoindustri kan komma att erbjuda kommer bara att förverkligas om de riktiga kundernas privata efterfrågan får möjlighet att styra industrins utveckling.
Ekonomiska incitament kommer då att påverka den medicinska utvecklingen till fördel för de rika länderna, och särskilt rika äldre människor i de rika industriländerna, som med stor betalningsvilja kommer att efterfråga den förbättrade livskvalitet som ny medicinsk teknologi kommer att erbjuda. Situationen definierar därför inte ett samhällsproblem utan pekar i stället på stora ekonomiska möjligheter för det redan rika industrilandet och utsikten till en väsentligt ökad välfärd för de människor där som inte är friska.
Ett problem finns, men det handlar om risken att samhällets politiker som i dag försöker styra vården, kommer att schabbla bort de industriella möjligheterna. En industri av den storleksordning Hall & Jones och Fogels* kalkyler antyder representerar en betydande samhällsekonomisk tillväxtpotential. Det vore därför förödande för Sveriges ekonomi om Sverige på grund av undermåligt entreprenörskap eller politisk okunskap missar denna industriella möjlighet.
Den medicinska teknologiska utvecklingen kommer dock att fortsätta på global nivå alldeles oavsett vad som sker i Sverige, men för att svenska kunder skall kunna få del av dessa nya möjligheter måste den svenska vårdindustrin på ett industriellt kompetent sätt delta i den globala specialiseringen av hälsoindustrin.
* Robert Hall och Charles Jones, amerikanska forskare