Svenskar vill kunna rösta online

En majoritet av svenskarna vill kunna rösta online i riksdagsvalet. Det visar TietoEVRYs nya Sifoundersökning Säkerhetsbarometern. Det finns dock inga konkreta planer på digital röstning i Sverige, meddelar Valmyndigheten till OFFENTLIGA AFFÄRER.

Oskar Ehrnström, säkerhetsexpert på TietoEVRY, uppger för OFFENTLIGA AFFÄER det nog blir nödvändigt att utveckla nya sätt för människor att kunna lägga sin röst i ett val eller en folkomröstning – för att säkerställa att alla får möjlighet att delta i våra demokratiska processer.

– Det borde ligga väldigt högt på agendan för alla våra politiska organ och myndigheter i denna tid, menar han. Se vidare intervjun nedan.

Sex av tio svenskar, 58 procent, vill alltså kunna rösta online i riksdagsvalet och svenskarna har generellt ett högt förtroende för hur myndigheter hanterar personliga data. Men samtidigt uppger fem procent att de alltid läser hemsidors sekretesspolicy.

Sveriges Riksdag, Helgeandsholmen, Stockholm.

– Det kommer alltid att råda blandade känslor kring digitaliseringen, men andelen människor som är villiga att rösta online är en tydligt positiv signal om hög grad av digitalt förtroende, säger Oskar Ehrnström, säkerhetsexpert på TietoEVRY.

Sex av tio svenskar, 58 procent, vill ha möjligheten att rösta online i riksdagsvalet. Mest positiva är män mellan 50–64 år och kvinnor mellan 30–49 år, där nästan sju av tio, 67 procent, ställer sig positiva. Mest tveksamma är män i åldern 18–29, där endast knappt fyra av tio, 37 procent, vill kunna rösta online.

En politisk fråga
OFFENTLIGA AFFÄRER tog kontakt med Valmyndigheten för att fråga om det finns några planer på e-röstning i Sverige

Finns det planer på eller förberedelser för digital röstning  (e-röstning) inför kommande allmänna val i Sverige. Om inte, vilket är det senaste beslutet i riksdagen som detta grundar sig på?
– Det finns inga planer på digital röstning i Sverige. Hur röstningen ska gå till är en politiskt styrd fråga och styrs av Vallagen. Frågan om digital röstning har utretts i Sverige, senast i denna parlamentariska kommitté. Regeringen har därefter inte valt att gå vidare med förslag om försök till e-röstning. Det svarar Anna Nyqvist, kanslichef vid Valmyndigheten.

Anna Nyqvist. Foto: Fialotta-Bratt.

Kan valmyndigheten själv initiera förslag kring detta?
– Valmyndigheten kan föreslå ändringar till regeringen, i princip vilka som helst. Det gör vi ofta i våra rapporter där vi efter varje valtillfälle redovisar våra erfarenheter av valet och föreslår ändringar. Vidare skrev vi i början på 2020 en hemställan om ändringar i valsedelssystemet. Vi har aldrig föreslagit e-röstning, då vi anser att det är positivt att det svenska valsystemet är pappersbaserat. Vi tror att det finns risker att förtroendet för valsystemet påverkas negativt av digital röstning och därför förespråkar inte vi det. Men det är en fråga för riksdag och regering att besluta om.

Så långt Anna Nyqvist, Valmyndigheten.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde aven några frågor till Oskar Ehrnström, säkerhetsexpert på TietoEVRY.

Känner du möjligen till hur aktuell frågan om e-röstning är i politiska kretsar och inom valmyndigheten?
– Det pågår en omfattande digital omställning inom många kärnfunktioner i samhället, något som dessutom påskyndats av att vi i pandemins svallvågor ofta inte ens kan ta del av dem på något annat sätt. Att utveckla nya sätt för människor att kunna lägga sin röst i ett val eller en folkomröstning kommer nog att vara nödvändigt för att säkerställa att alla får möjlighet att delta i våra demokratiska processer. Det borde ligga väldigt högt på agendan för alla våra politiska organ och myndigheter i denna tid.

Har Sverige tillräckligt kraftfulla aktörer som kan bistå staten (Valmyndigheten, m.fl) tekniskt och säkerhetsmässigt om allmänna val skulle hållas digitalt?
– I Sverige ligger vi väldigt långt fram när det kommer till digitalisering av samhällsfunktioner, mycket tack vare långvarig samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Och jag är helt övertygad om att vi som samhälle har goda förutsättningar att skapa ett funktionellt och säkert digitalt röstförfarande.

– Men självklart kommer en del svåra frågor att behöva adresseras. Till exempel så behöver man kanske överväga en nationell eID-funktion. En annan fråga blir hur man säkerställer att ingen lägger sin röst under hot eller tvång när man inte kan observera personen när den gör sitt val. I Estland så har man bland annat motverkat det genom att man får rösta hur många gånger man vill. Det är endast den senaste rösten som räknas.

Antar att det finns erfarenheter från andra länder (t.ex. Estland) som Sverige kan dra lärdom av?
– Visserligen har Estland erbjudit möjligheten att rösta digitalt sedan 2005, men det är mycket som skiljer länderna åt. Jag tror dock att en del av de åtgärder som Estland infört för att säkerställa valsäkerheten kan vara lämpliga även i ett svenskt scenario.

Vad vill du anföra i övrigt i din roll som säkerhetsexpert på TietoEVRY i denna fråga?
– Det finns många aktörer i samhället som skulle kunna bidra till att möjliggöra denna utveckling som jag personligen tror är nödvändig för demokratin. Corona-pandemin har blivit en kraftfull påminnelse om att digitalisering av samhällsfunktioner inte bara handlar om bekvämlighet och att spara pengar. Det handlar också (eller kanske främst) om att ge alla medborgare ännu större möjlighet att ta del av samhällets strukturer efter sina individuella förutsättningar.

– Inför förra riksdagsvalet så utreddes frågan om digital röstning, och beslutet blev att inte gå vidare med det då. Jag skulle dock gärna se att Sveriges nya Nationellt Center för Cybersäkerhet får i uppdrag att utreda vilka krav som skulle behöva uppfyllas för att kunna genomföra ett val med digital röstning på ett säkert sätt.

Känner sig trygga
Åter till Sifoundersökningen. Av den framgår att det generella förtroendet för hur myndigheter hanterar personuppgifter är högt. Åtta av tio svenskar, 81 procent, uppger i TietoEVRYs Sifoundersökning att de känner sig trygga med hur myndigheter, kommuner och regioner hanterar deras data. När samma fråga ställdes för två år sedan var motsvarande siffra 82 procent. Andelen som känner sig mycket trygga har dock minskat med 5 procentenheter sedan 2018.

– Integritet och datasäkerhet är en grundpelare för att skapa förtroende för digitaliseringen. Pandemin har tvingat fram ett digitalt jättekliv då många samhällstjänster blir digitala i denna exceptionella situation, vilket gör allmänhetens förtroende till den viktigaste förutsättningen för digitalisering av offentliga tjänster, säger Oskar Ehrnström i pressmeddelandet.

Känner sig trygga
Varannan svensk, 47 procent, uppger att de känner sig ganska trygga med hur företag hanterar personliga data, medan 5 procent uppger att de känner sig mycket trygga. 2018 var motsvarande siffror 53 respektive 7 procent. Att svenskarna känner högt förtroende för hur deras personliga data hanteras återspeglar sig i att bara en av tjugo svenskar, 5 procent, uppger att de alltid läser hemsidors sekretesspolicyer.

– Allmänhetens stora förtroende för hur både myndigheter och företag hanterar deras personliga data är positivt för samhällets utveckling. Alla som tillhandahåller digitala tjänster behöver fortsätta att ha höga ambitioner för sin datasäkerhet om det förtroendet ska behållas, avslutar Oskar Ehrnström.