Sverigeförhandlingen granskad

Riksrevisionen identifierar ”stora brister när staten satsade miljarder på kollektivtrafik i utbyte mot nya bostäder.” Catharina Håkansson Boman, ordförande i styrelserna som följer upp storstadsavtalen i Stockholmsförhandlingen och Sverigeförhandlingen, kommenterar.

Riksrevisionen:
Staten satsade i Sverigeförhandlingen 20 miljarder kronor på regional kollektivtrafik i utbyte mot utökat bostadsbyggande. Riksrevisionen konstaterar att underlagen för kostnader och samhällsekonomi hade stora brister och att projektens uppföljning har varit otillräcklig. Dessutom är antalet nya bostäder som byggs som ett resultat av satsningarna sannolikt få.

– När staten gör stora investeringar i infrastruktur ska samhällsekonomisk lönsamhet vara en viktig utgångspunkt för prioriteringen. Förutsättningarna för detta har varit dåliga i arbetet med Sverigeförhandlingens storstadsavtal, säger riksrevisor Helena Lindberg (bilden förstasidan).

Deltog i Sverigeförhandlingen
OFFENTLIGA AFFÄRER bad om en kommentar från Catharina Håkansson Boman som tillsammans med framlidne HG Wessberg (1952-2018) utsågs av regeringen att leda Sverigeförhandlingen. I början av februari 2016 startade förhandlingarna om höghastighetsjärnvägen och om åtgärder i Sveriges tre storstadsregioner för att förbättra kollektivtrafiken och öka bostadsbyggandet.

Catharina Håkansson Boman.

Catharina Håkansson Boman:
– Regeringens vilja att inkludera bostadsbyggande som resultat av förhandlingen var central. Hur bostadsmarknaden påverkades av förhandlingen och de avtalade infrastrukturåtgärderna saknas i Riksrevisionens rapport. Istället pekar man på de kommunala bostadsplanerna. Bostäder byggs i regel av marknaden. De byggs inte per automatik för att de finns i kommunala planer.

– Riksrevisionen kritiserar att vi inte har haft de transportpolitiska målen som prioriteringsgrund. En intressant fråga är om det varit möjligt att nå ett ökat bostadsbyggande, 271 000 nya bostäder, om vi hade haft de transportpolitiska målen som prioriteringsgrund?

Central betydelse
– Vårt uppdrag och vår uppfattning är att infrastruktursatsningar måste ses ur ett brett samhällsperspektiv. Satsningar på infrastruktur har en central betydelse för bostäder, arbetsmarknad och för att motverka segregation, för att nämna några områden, avslutar Catharina Håkansson Boman.

Riksrevisionen rekommenderar
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att vid förhandling om medfinansiering av regionala kollektivtrafikåtgärder göra följande:

• Säkerställa att prioritering av åtgärder grundas på analyser av behov, transparenta och jämförbara samhällsekonomiska analyser samt tillförlitliga kostnadsuppskattningar.
• Säkerställa att prioritering utifrån de transportpolitiska målen är den huvudsakliga utgångspunkten. Om en förhandling innebär en risk för avsteg från de transportpolitiska målen bör detta belysas på ett tydligt sätt.
• Säkerställa att staten efter att beslut om medfinansiering fattats har god insyn och kontroll under genomförandet av de åtgärder som beslutats.