Sveriges första doktor i offentlig upphandling
Sverige har fått sin första doktor i offentlig upphandling, Andrea Sundstrand från Stockholms universitet. Ett hittills rätt så smalt forskningsfält börjar växa – och forskningen är efterfrågad, säger Konkurrensverket.
I slutet av maj disputerade Andrea Sundstrand i offentlig rätt med inriktning på offentlig upphandling. Därmed blev hon först i Sverige inom ämnet.
– Det stämmer, i alla fall med juridisk ansats, de övriga känner jag inte till lika väl, säger hon.
Hon påbörjade arbetet med avhandlingen 2007 vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, men hon har många års erfarenhet som advokat med särskild inriktning på offentlig upphandling. Bland annat arbetade hon i 11 år på dåvarande tillsynsmyndigheten Nämnden för Offentlig Upphandling, NOU. Parallellt med sin forskning har hon varit praktiserande advokat.
Avhandlingen är publicerad och behandlar de offentliga inköp som hamnar utanför EU:s upphandlingsdirektiv, men omfattas av bestämmelserna i EUF-fördraget och de allmänna rättsprinciperna. Sedan hon startade sin forskning har regelverket för offentlig upphandling förändrats nästan årligen.
– Det är säkert lättare att forska på ett ämne där lagstiftningen inte förändras lika mycket, men det är fortfarande ett väldigt roligt ämne att undersöka. När man forskar inom ett ämne med många förändringar måste man lyfta ansatsen till en högre nivå och titta på de principiella frågorna, som till exempel syftet med reglerna. Men man vet aldrig om de finns kvar från ett år till ett annat, säger Andrea Sundstrand.
All forskning på offentlig upphandling behövs, anser hon, och behovet av ytterligare forskning är stort.
– Det är egentligen konstigt att det inte finns en mer omfattande forskning redan idag. Offentlig upphandling är ett stort rättsområde och vi har haft det svenska regelverket baserat på unionsrätten sedan 1994. Men det är väl så på universiteten att det tar lite tid innan ett nytt ämne får fäste.
Andrea Sundstrand ingår i ett nätverk av forskare i offentlig upphandling, flera avhandlingar är på gång och kommer att publiceras de närmaste åren.
– När jag började fanns det vissa forskare som publicerade enstaka artiklar kring offentlig upphandling, men ingen annan som arbetade med en rättsvetenskaplig avhandling. Nu är vi flera stycken och min förhoppning är att vi blir ännu fler.
Med stöd från Konkurrensverket
Konkurrensverket arbetar för att främja forskning kring konkurrens- och upphandlingsfrågor och delar även ut forskningsmedel. På senare år har regeringen uttryckt att det finns ett behov av ökade satsningar på forskning om upphandling.
Bedrivs det tillräckligt med forskning kring offentlig upphandling i Sverige?
– Nej, inte i den utsträckning vi skulle vilja och förklaringen till varför är enkel – forskningsfältet är ganska nytt och det finns inte så många forskare med kompetens inom ämnet. Men ämnet är på agendan och fler och fler institutioner visar nu intresse, säger Joakim Wallenklint, ansvarig för forskningsfrågor på Konkurrensverket.
Verket disponerar cirka 13-14 miljoner kronor årligen i forskningsmedel, där forskningen kring offentlig upphandling idag får cirka 30-40 procent av medlen. Det handlar dels om längre forskningsprojekt men Joakim Wallenklint lägger även ut viss uppdragsforskning.
Det innebär att en stor del av den forskning som bedrivs i Sverige idag har finansiering från Konkurrensverket. Ansökningarna har i regel antingen en juridisk eller en nationalekonomisk inriktning och berör ämnen som till exempel överprövningar, osunda strategiska anbud eller hur man ska få in kvalitet som en parameter i förfrågningsunderlag.
– Alla frågor är av intresse och vi försöker beta av fråga efter fråga. Vårt mål är att öka på kunskapen hos de som till vardags jobbar med upphandlingsfrågor i någon form, säger Joakim Wallenklint.
Andrea Sundstrands forskning
Vissa offentliga inköp som normalt faller utanför EU-direktiven, exempelvis koncessioner eller inköp under tröskelvärden, kan ändå anses vara styrda av intressen som finns reglerade i EU:s primärrätt.
I primärrätten ingår bestämmelserna om de grundläggande friheterna i fördraget om EU:s funktionssätt, vilka utgör den rättsliga grunden för all offentlig upphandling. Syftet med avhandlingen är att fastställa tillämpligt regelverk för sådana upphandlingar, bland annat vilka rättigheter enskilda leverantörer kan tänkas ha.