Tid för förändring
På både nationell nivå och EU-nivå pågår en översyn av reglerna för offentlig upphandling. Ett regelverk som bara har ett par år på nacken. Vi frågar Maria Boshnakova, rättssakkunnig på Socialdepartementet varför behovet av ny lagstiftning är så stort just nu?
Dagens EU-direktiv är inte gamla, de är från 2004, men synen på offentlig upphandling har förändrats mycket. Det är framförallt två trender som har lett fram till behovet av en ny översyn av direktiven.
Offentlig upphandling har blivit ett medel att uppnå en mängd politiska mål. Bland annat i kommissionens meddelande Europa 2020, en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla utpekas offentlig upphandling som ett verktyg.
Dessutom har kommissionen slagit fast att offentlig upphandling är en av tolv åtgärder för att stimulera tillväxt på den inre marknaden – vilket enligt kommissionen kräver en modifiering av direktiven.
– Det finns en stor oenighet om huruvida den offentliga upphandlingen ska användas för strategiska ändamål. Generellt är upphandlarsidan mer positiv till det än leverantörssidan som i vissa fall är väldigt negativt inställd, säger Maria Boshnakova, rättssakkunnig på Enheten för upphandlingsrätt på Socialdepartementet.
En övervägande del av remissinstanserna är dock eniga om att tillämpningen av LOU är ett problem.
– Det gäller inte bara tillämpningen, utan även i fall då man av olika skäl inte tillämpar de möjligheter som finns i lagstiftningen. Det kan bero på att man känner sig osäker och inte vill riskera att dra på sig överprövningar.
Generellt har både EU-kommissionen och EU:s medlemsstater varit eniga om att syftet med direktiven för offentlig upphandling bör vara att göra goda affärer.
– Regeringen betonar att den goda affären ska baseras på totalkostnaden, som då också inrymmer det som är samhällsekonomiskt bäst, inte bara lägsta pris.
Regeringen betonar också att upphandling som politiskt styrmedel måste anpassas efter situationen, och att de krav som övervägs inte leder till suboptimering. Kommissionär Barnier redogjorde på ett högnivåmöte i Bryssel den 30 juni 2011 att kostnaderna för upphandling i snitt uppgår till 20-30 procent av kontraktets värde. Enligt kommissionär Barnier behöver tröskelvärdena därför höjas avsevärt, en höjning till 390 000 euro skulle innebära sänkta kostnader till 6-9 procent av värdet.
EU-kommissionens grönbok om offentlig upphandling presenterades den 27 januari och remisstiden löpte ut den 18 april.
– Remisstiden var kort, men det är även EU-kommissionens tidplan för handläggning – man har som mål att lägga fram ett lagstiftningsförslag senast i början av nästa år.
Ett urval av regeringens synpunkter:
Se över uppdelningen mellan A-tjänster och B-tjänster.
Införa ett valfrihetsförfarande i det klassiska direktivet med utgångspunkt i till exempel öppna ramavtal som annonseras löpande.
Öka möjligheten till förhandling, vilket bl.a. gynnar funktionsupphandling
Tillåta tillfällig direktupphandling i avvaktan på domstolsbeslut vid överprövning.
Slopa bestämmelsen som anger att ramavtal måste tecknas med minst tre leverantörer.
Tillåt prekvalificeringssystem också inom den klassiska sektorn.