Underlag för bra beslut
För fem år sedan konstaterade en extern revisionskonsult att Falkenbergs kommun hade brister i verksamhetsstyrningen på grund av undermåliga beslutsunderlag. Det var svårt för enhetscheferna att sammanställa underlag utifrån de olika system som krävdes, ekonomisystem, personalsystem samt omvårdnadssystemet.
– Det krävdes att man lärde sig de tre olika typerna av utdata, något man gjorde alltför sällan och dessutom var systemen gamla och dåliga, berättar Mattias Törngren, IT-ekonom på Falkenberg kommun.
Enhetscheferna fick manuellt exportera data till excel-filer, något som vissa var bra på medan andra var sämre. Resultatet gav dessutom mycket olika rapporter till verksamhetschefen ett snäpp upp i hierarkin, som fick svårt att jämföra de olika enheternas underlag.
– Organisationen blir sårbar med sådana system, om en person slutar är det ingen annan som är insatt i hur underlagen ska tas fram.
Två generationer
Mattias Törngren rekryterades specifikt inför arbetet med beslutsstödet och han deltog i upphandlingen.
– Det är stor variation bland systemen, men det finns en tydlig generationsklyfta. De stora traditionella systemen tillämpar ett så kallat OLAP-system där all data samlas i en databas på hårddisk. Den nya generationens beslutsstöd utnyttjar istället så kallad in memory databas, som läser upp all information i internminnet. Det har blivit möjligt först på senare år när internminneskort blivit betydligt billigare att köpa och möjliggjort mycket stor lagring i internminnet. Det ger snabbare åtkomst till data.
Falkenberg gjorde ett avrop från Vervas gamla ramavtal, och lät två leverantörer göra provinstallationer i kommunen.
– De kom hit och satte upp varsin testinstallation, vi fick två fullgoda system att utvärdera i en månad och därefter valdes lösningen Qlikview.
Rationalisering
Mattias Törngren är nöjd med systemet och hur det har kunnat integreras med befintliga specifika verksamhetslösningar.
– Det är lätt att utveckla, vi gör det själva och tiden mellan idé och förverkligande är väldigt kort. Man behöver inte vara systemutvecklare för att generera nya rapporter.
Alla kommunala skolor mäts nu på samma sätt och man har ökat antalet jämförelser, exempelvis i nationella prov. En viss rationalisering har skett, till exempel i förskolan där utbetalningar sker baserat på månatliga rapporter om närvaro på enheterna. Dessa rapporter kan numera levereras automatiserat.
– Hur mycket vi sparar med hjälp av det nya beslutsstödet kan vi inte svara på. Det hade varit önskvärt men vi mätte inte några jämförbara tal. Men vi har användarstatistik – vi har 80 unika användare i månaden – och vi mäter kundnöjdhet.
Läs mer: Mattias Törngrens nio goda råd inför en upphandling av beslutstöd.