Uppdaterad kod mot mutor

En ny uppdaterad Näringslivskod mot korruption började gälla den 14 augusti 2020. Korruption och mutbrott i världen ökar, och svenska företag och banker är inte undantagna.

Därför har Institutet mot mutor, IMM, slagit fast i en kod vad som gäller. Näringslivskoden ska hjälpa företag att hålla sig i skinnet, med konkreta råd och praktiska scenarior.

Natali Engstam Phalén, generalsekreterare på Institutet mot mutor, intervjuades i Ekot den 14 augusti 2020 och sa då att den största konkreta skillnaden mot den tidigare koden är att det nu är tydligt att man ska ha ett förebyggande antikorruptionsarbete.

Natali Engstam Phalén, IMM.

– Man ska ha system som säkerställer att man inte med mellanhänder betalar mutor i till exempel internationella affärstransaktioner, förklarade Natali Engstam Phalén, som genom åren medverkat vid flera av OFFENTLIGA AFFÄRERS och Hexanovas konferenser. På OFFENTLIG CHEF den 14 mars 2019 påpekade hon att det inte räcker att prata om en inre moralisk kompass. Verkligheten är svår och komplicerad och det finns många felsteg att ta. En mer konkret vägledning behövs.

Konkreta exempel
Ett område där konkreta exempel ges i vägledningen handlar om förmåner. En förmån ska ha ett materiellt eller immateriellt värde för mottagaren, heter det i Näringslivskoden. Förmåner kan ha många olika former: kontanter, presentkort, varor, tjänster, rabatter, resor, lån av pengar eller saker, biljetter till evenemang, sponsring, provision, anställning eller uppdrag, förtur i en kö eller en prestigefylld utmärkelse.

Bedömningen av om det är tillåtet att ge eller ta emot en förmån skiljer sig beroende på tillfälle och vem som är mottagare. Koden berör bland annat myndighetsutövning och offentlig upphandling.

Förbjudet ta emot
Det är förbjudet att ge respektive ta emot en förmån vid myndighetsutövning eller vid genomförande av en offentlig upphandling. Det har ingen betydelse om en förmån ges eller tas emot före eller efter det att ett beslut har fattats. Förbudet att ge eller ta emot förmåner gäller i förhållande till mottagare som direkt fattar beslut om eller har möjlighet att påverka, även indirekt, myndighetsutövningen eller genomförandet av den offentliga upphandlingen.

Ett exempel som nämns är när myndighetsföreträdare inom ramen för ett tillsynsärende genomför ett platsbesök hos ett företag. Ett stort antal handlingar ska gås igenom vid besöket och myndighetsföreträdarna kommer att vara på företaget över lunchtid. Det är inte tillåtet att företaget bjuder myndighetsföreträdarna på ens en enklare lunch.

Böter för svenska bolag
Ekot rapporterade i sitt inslag om att flera svenska företag har de senaste åren fått betala dryga böter för mutbrott. ”Ericsson och Telia står till exempel med på topplistan över utdömda amerikanska böter, där man fick betala miljardbelopp”, konstaterar Ekot.

Detta har bidragit till ett ökande intresse från näringslivet för konkret handledning i hur man undviker korruption i organisationen, och hur man rent praktiskt följer lagstiftningen.

Nya marknader
Det är främst på nya marknader i kontakt med andra länder som företag måste vara vaksamma, menar IMM.

Avslutningsvis förklarade Natali Engstam Phalén i Ekosändningen att Sverige i ett internationellt sammanhang har en rätt låg grad av korruption, men vi är ingen isolerad ö. Vi har mycket kontakt med omvärlden, stor export och import, så vi kommer i kontakt med grov korruptionsproblematik och det måste man förhålla sig till.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.