Upphandling kräver viss kemikunskap

Rena ytor och god hygien utan att göra avkall på miljön, det uppnår man om man använder Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för rengöringsprodukter. Nya krav har nyligen arbetats fram och bland nyheterna syns parabener, biocider och etanol. Men för att följa upp kraven krävs en viss kemikunskap.

Genom att ställa miljökrav på kemisk-tekniska produkter kan kommuner och landsting minska spridningen av miljö- och hälsofarliga ämnen.  

– De farliga egenskaperna i städprodukter är inte så allvarliga som de har varit, men miljö- och hälsopåverkan blir betydande eftersom produkterna används i så stora mängder, säger Maria Azzopardi, projektledare för kemisk-tekniska produkter på Miljöstyrningsrådet.

Kriterierna har nyligen uppdaterats för att följa den nya klassificerings- och märkningslagstiftningen (CLP) och för att driva utvecklingen framåt med skärpta miljökrav.

– Nytt för de kemisk-tekniska kriterierna är att vi infört krav på bland annat innehåll av parabener och biocider samt biobaserad etanol, säger Maria Azzopardi.

Egenskaper i fokus
Kraven ställs huvudsakligen på produkters och ingående ämnens egenskaper och endast i undantagsfall ställs krav på begränsning av enskilda namngivna ämnen.

Maria Azzopardi, MSR. Foto: Trons
– Om man ska sammanställa miljökriterier skulle man förstås kunna göra en lista på ämnen som inte får förekomma i produkterna eftersom man vet att de är farliga. Men då begränsar man dokumentets livslängd eftersom det alltid kan komma ut nya produkter med nya farliga ämnen på marknaden.

Istället tittar de på hur ämnena och produkterna är klassificerade. Företag som vill sätta en ny kemisk produkt på marknaden måste göra en så kallad självklassificering enligt lagens ramar för att avgöra om och i så fall, på vilket sätt produkten är farlig.

– Genom att utgå ifrån klassificering utesluter vi inte namngivna ämnen utan ämnen som är farliga på ett visst sätt, exempelvis mycket giftiga och cancerframkallande ämnen.

Då lever kriteriedokumentet längre. Nuvarande kriterier har i stort haft samma grundkrav sedan 2007.

En fråga som diskuterats de senaste åren är innehållet av parabener, ett vanligt konserveringsmedel i kosmetiska och hygieniska produkter.

– Där har vi gått på rekommendationer från EUs vetenskapliga kommitté SCCS. Vi försöker vara lyhörda för de senaste rönen.

Innovationsvänlig
En annan fördel med att undvika en svartlista med förbjudna ämnen är att främja utvecklingen av nya innovativa produkter. Maria Azzopardi är angelägen om att kriterierna stimulerar utvecklingen så att kemisk-tekniska produkters miljö- och hälsoegenskaper ständigt förbättras.

Utöver kriteriedokumenten finns även motiv till varför varje krav behövs och ett tillämpningsdokument med tips om hur kriterierna kan användas. På Miljöstyrningsrådets webbsida finns även ett svarsformulär. Detta rekommenderas eftersom det gör det enkelt för leverantören att svara och ger upphandlaren en överblick över verifikaten som bevisar att kraven är möjliga att följa upp.

Kemi på detaljnivå
Det kan vara komplicerat att följa upp kraven från kriteriedokumentet, det är inte alla kommuner eller landsting som har den kemiska kompetensen. Det är förstås möjligt att hyra in en konsult på ett par timmar, och så finns Miljöstyrningsrådet tillgängliga som stöd.

– Många av dessa krav är ganska komplicerade med mycket kemi på detaljnivå, men vi finns tillgängliga och svarar gärna på frågor genom vår rådgivning, säger Maria Azzopardi.  

Tidigare har kriterierna för kemisk-tekniska produkter bara funnits på en enda nivå. Nu finns de på Miljöstyrningsrådets alla kravnivåer: bas-, avancerad och spjutspetsnivå.

– Vi har infört krav på olika nivåer för att användarna själva ska välja sin ambitionsnivå enligt sin verksamhet.

Produkter som omfattas av kriterierna behövs i alla slags verksamheter, vilket gjort de kemisk-tekniska kriterierna till de mest nedladdade på Miljöstyrningsrådets webbsida.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *