Upphandlingsstödet i framtiden

Kammarkollegiet har inte lyckats göra upphandlingsstödet synligt och är inte rätt myndighet att husera verksamheten framöver, visar en ny utredning. Istället bör en egen myndighet bildas.

Sedan i höstas har utredare Hans Jeppsson haft i uppdrag att formulera ett förslag till hur upphandlingsstödet bäst ska organiseras. Idag ligger ansvaret främst på Kammarkollegiet, men även Miljöstyrningsrådet, Konkurrensverket, Tillväxtverket och Vinnova har upphandlingsstödjande verksamheter. Tanken är nu att dessa ska samordnas och lyftas fram.

Framförallt måste verksamheten bli mer synlig och mer trovärdig för att lyckas i sitt uppdrag. Därför föreslår utredningen att det bildas en Upphandlingsstödsmyndighet.

Myndigheten som bör ha minst 25 medarbetare beräknas kosta cirka 40 miljoner kronor per år, varav utredningen visar på finansiering för huvuddelen. Framförallt tas anslag från befintliga funktioner på Kammarkollegiet, Konkurrensverket, Miljöstyrningsrådet och Tillväxtverket.

Upphandlingsstödet på Kammarkollegiet som idag består av 14 personer skulle utgöra basen för den nya myndigheten. Som en liten passus noterar vi att utredaren föreslår att den nya myndigheten bör rekrytera fler seniora medarbetare, för att öka sitt förtroendekapital.

Arbetsuppgifter
Det handlar inte bara om att ”göra rätt” utan även om att ”köpa rätt”. Därför bör upphandlingsstödet arbeta med ett antal olika aspekter, inte bara med upphandlingsjuridik utan även med frågor om ekonomi, miljöhänsyn, sociala hänsyn och innovationer, liksom strategiska frågor såsom organisation och resurser för offentlig upphandling. Upphandling av vård och omsorg pekas särskilt ut som ett område som behöver stödjas.

Den nya myndigheten skulle överta Miljöstyrningsrådets ansvar för information och vägledning beträffande livscykelkostnadsanalys och andra beräkningsmetoder samt Miljöstyrningsrådets arbete med sociala hänsyn och CSR kompassen. Fortfarande skulle Miljöstyrningsrådet ha en viss vägledningsverksamhet, men denna bör bedrivas i nära samarbete med det samordnade upphandlingsstödet – till exempel genom att upprätta gemensamt telefonnummer till en helpdesk.

Stora vinster
Utredningen framhåller att det finns stora vinster med bättre offentlig upphandling både i form av bättre kvalitet och lägre priser. Om enbart var tionde upphandling blev 1 procent billigare skulle skattebetalarna potentiellt spara 500 miljoner kronor.

Värdet av den totala årliga upphandlingen i Sverige uppskattas nämligen till mellan 480 och 580 miljarder kronor. De totala transaktionskostnaderna för de upphandlande organisationerna som tillämpar LOU eller LUF uppskattas till ungefär 1,1 miljard kronor. Så här finns mycket att vinna på att underlätta processen.

Upphandlingsstödsutredningens betänkande Upphandlingsstödets framtid SOU 2012:32.