Uppmanar kommuner att öka innovations­takten

Vattenindustri var en gång i tiden en svensk paradgren men idag har Storbritannien tagit över Sveriges gamla ledartröja genom en medveten strategi för att främja innovation. Stefan Sundström, vd för ett svenskt uppstartsföretag inom energieffektiv vattenbehandling, beskriver den svenska kommunsektorn som rent innovationshämmande.

Under mina fyra år som vd för Sorubin, ett svenskt uppstartsföretag inom energieffektiv vattenbehandling, CleanTech, har jag gjort vissa iakttagelser. Jag ser hur Storbritannien på bara några år har skapat Europas mest progressiva vattenbransch genom en medveten strategi för att främja innovation på ett bra sätt. I Sverige agerar vi idag så som britterna gjorde innan de bytte inriktning. Jag kan inte tänka mig annat än att vi alla gärna skulle se att Sverige tar tillbaka ledarpositionen inom den ständigt växande mångmiljardbransch som vattenteknologi utgör. För att vända Sveriges negativa trend måste vi ändra på något. Kanske finns det något vi kan låna från den brittiska modellen?

Stort intresse från resten av världen
Den fråga jag ställt mig under det senaste året är: Hur kommer det sig att ett litet svenskt uppstartsföretag med en teknologi för energieffektiv avloppsrening fortfarande inte har ett enda kommunalt avloppsreningsverk som betalande kund i Sverige, men väl i Storbritannien och aktiva förfrågningar från flera europeiska länder och mer långväga platser som USA, Filippinerna, Vietnam och Australien? Men inga förfrågningar från svenska kommunala avloppsreningsverk?

Den första fråga man som entreprenör ställer sig blir ju: Vad gör vi för fel på den svenska marknaden? Den andra frågan blir naturligtvis: Hur reser vi tillräckligt med kapital för att släppa den svenska marknaden och bege oss till en marknad där vi är attraktiva? Vi har bland annat fått ett mycket attraktivt erbjudande från borgmästaren i Belfast.

Hämmande lagstiftning
Ett ljus gick dock upp efter att ha läst rapporten ”Improving innovation in the Water Industry: 21st Century Opportunities and Challenges” (Council for Science and Technology, 2009). En av huvudteserna i rapporten uppfattades som mycket alarmerande och omfamnades omedelbart av den brittiske premiärministerns kabinett: The regulatory regime militates against research and development and provides insufficient rewards for innovative solutions.

Med andra ord: Med lagstiftning, reglering, bristande incitament osv hade man i Storbritannien lyckats skapa en vattenbransch som de facto var fientligt inställd till innovation. Och man var modig nog att se sig själv i spegeln och kraftfullt bryta ny väg. De brittiska kunderna för vattenteknologi och deras konsulter såg tidigare bara risk med ny teknologi. ”Vad händer med vår process, vårt miljötillstånd, vårt anseende om det INTE funkar?” Under sådana premisser är intresset lågt för innovationer. Innovation behöver många former av stöd och hjälp på vägen från idé, via trial-and-error till produktanpassningar och slutligen standardisering och lansering. Innovationer behöver inte bara pengar via Almi och Innovationsbron och hårt, skickligt arbete för att lyckas. Man behöver också ett gediget stöd från kunderna i den bransch man riktar sig mot.

Branschen ska bidra till utveckling
Precis detta dilemma kan man med objektiva glasögon också se i Sverige idag. Då vattenbranschen var ung i Sverige, fanns också en stark mentalitet bland kunderna att det var självklart att vara med och testa nytt. Då det begav sig, välkomnades nya lösningar med öppna dörrar! Branschens stöd bidrog således till branschens utveckling. Detta var instrumentellt för att svenska ingenjörsföretag som Flygt, ABS, Pumpex, Purac, Läckeby Water Group, Malmbergs, Nordic Water mfl  kunde växa till de internationellt sett starka bolag de är idag samtidigt som Sverige fick en högkvalitativ infrastruktur för vatten. Naturligtvis är dessa företag också frukten av hårt arbetande skickliga entreprenörer och affärsmän. Idag är bara en sådan sak som att få testköra ny teknologi på ett kommunalt reningsverk väldigt komplicerat. Inte omöjligt, men av många anledningar är det just: komplicerat.

Hur gör man då i Storbritannien?
Jo, ett fristående bolag bildades under namnet Isle Utilities, med syftet att scouta fram innovativ ny teknik.
Dess mission är att proaktivt söka upp lovande vattenteknologier runt om i världen och bjuda in dessa innovatörer att presentera tekniken vid så kallade TAG meetings. TAG meetings arrangeras idag på flera heta geografiska områden för vattenteknologi: i Storbritannien, Australien, USA och men inte i Sverige. Inom ramarna för detta projekt, har över 150 spännande vattenteknologier från hela världen presenterats för slutkunder (vattenbolag) och intresserade investerare. Över 70 procent som presenterat sina teknologier vid TAG meetings har också fått nyfikna och stödjande kunder. Cirka 50 procent av de företag som presenterat är idag livskraftiga och flera har flyttat från uppstartlandet till det land där man rest kapital och har branschstöd. Motsvarande knappt 2 miljarder kronor har dessutom investerats i vattenföretag som presenterats via Isle Utilities och flera nya framgångsrika vattenföretag har på kort tid fötts fram genom denna process. Att man ger stöd till investerare vid due diligence är säkert också en framgångsfaktor.

Parallellt med detta har man i UK infört politiska incitament för vattenföretagen att testa nya teknologier. Drifterfarenheter delas generöst mellan dem som deltar vid mötena och generellt har man i Storbritannien lyckats föda fram en mycket positiv miljö där en teknologi som inte fungerar vid första försöket hellre betraktas som: ”Let’s give it another try” än som ett misslyckande.

Och vad kan vi i Sverige lära oss av detta?
Jo, att innovationer behöver branschstöd och att det går alldeles utmärkt att skaka av sig den ingrodda känslan av att ”gammalt är bara bra och nytt är bara risk”. I Storbritannien räckte det med en kombination av politiska incitament och en organisation som aktivt ägde uppdraget att samla både kunder och investerare runt nya teknologier från hela världen. Kan vi göra något liknande så kanske Sverige kan återta ledartröjan som världens ledande vattenteknologiska nation!

I Sverige har vi det kommunala forskningsprogrammet VA-Forsk att lita på för att hjälpa till att lyfta svensk vattenteknologi. Eftersom deras uppdrag ser väldigt annorlunda ut jämfört med Isle Utilities, så är det inte rättvist att jämföra deras resultat med Isle Utilities. Vi kan därför heller inte utgå från att VA-Forsk är den organisation som ska klara av att göra det som krävs. VINNOVA håller precis på att lansera ett slags ”Testbänksverksamhet”. Det verkar vara ett mycket spännande projekt men såvitt jag begriper är syftet att skapa förutsättningar för att testa nya teknologier och produkter, inte att skapa en kultur som uppmuntrar innovation samtidigt som man för ihop nya teknologier med kunder och finansiärer i en positiv korsbefruktning.

Stefan Sandström, VD Sorubin AB

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *