Vad vill EU med den offentliga upphandlingen?

Niklas Kåvius på Stockholms Handelskammare är tveksam till om EU kommer att lyckas hålla tidplanen i sin översyn av upphandlingsregler. Risken är att det blir fort och fel.

EU bedriver just nu ett revideringsarbete på området offentlig upphandling, men vad vill man åstadkomma? En grönbok som spänner över hela fältet lanserades under våren och Danmark, som är ordförandeland nästa vår, har aviserat en hög prioritet på just offentlig upphandling. I Sverige har vi tillsatt en utredning som ska följa den i kommissionen. Men vad siktar man på och vad vill man egentligen uppnå?

Under sommaren ordnade EU-kommissionen en hearing i Bryssel om offentlig upphandling. En grönbok om modernisering av offentlig upphandling som omfattar hela området för offentlig upphandling. Syftet med grönboken är att effektivisera inte bara den offentliga sektorn utan även den inre marknaden. Förra gången EU genomförde ett liknande projekt var när arbetet med den nuvarande lagstiftningen drogs igång runt år 2000.

Det tog cirka fyra år att tröska fram. Kommissionen gör nu en snabbinsats där man tittar på området igen och aviserar omfattande lagförslag till årsskiftet. En viktig del är också införlivandet av EUs 2020-strategi, det vill säga miljö- och klimatmål men också sociala hänsyn.

Två tydliga läger
På hearingen efterlyste Jonathan Fuller, generaldirektör för EUs avdelning för inre marknad och tjänster, fem områden för förändring – ökat horisontellt samarbete mellan offentligt och privat, större tillgång för små- och medelstora företag till offentlig upphandling, främja innovation, enklare och flexiblare regler samt främjande av miljö- och sociala hänsyn.

Generellt kan man säga att talarna kunde delas in i två läger. De som vill se mer av förändring, gärna stora förändringar, och de som inte vill göra några ändringar alls. England och Danmark hör till den förra gruppen medan europeiska parlamentet och företagarorganisationer som Business Europe och Eurochambers egentligen inte vill ändra lagstiftningen utan snarare förbättra upphandlarna.

Bland de förslag som togs upp nämndes särskilt en höjning av tröskelvärden och förenkling i form av en så kallad self-declaration som företag kan lämna som ett intyg vid anbudsgivningen.

Det är mycket tveksamt om kommissionen kommer att hinna mejsla ut färdiga förslag före 2012. Det lutar åt att det snarare blir under våren. Man vill uppnå mycket, det är tydligt, och man tar sig an hela området vilket är en tuff uppgift på så kort tid. Risken är stor att det blir fort och fel.

Det finns starka incitament till genomgripande förändringar men också stora skillnader i vad som behöver göras – de som vill se över allt och de som inte vill ändra någonting i lagen utan istället förbättra hur vi arbetar med den. Kommer vi få en effektivare offentlig upphandling 2012? Jag tror att ändringarna främst kommer handla om höjda tröskelvärden och mer krav på klimathänsyn i upphandlingarna, det vill säga att vi får fler regler att leva upp till.

Vår svenska utredning kommer i hög grad också att fokusera på miljö, vilket tyvärr inte gör upphandlingen effektivare, men även på ekonomisk statistik vilket är mycket eftersatt och därför i hög grad välkommet.

Niklas Kåvius

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.