Värna om upphandlarnas kompetens, säger ministern

Prestigelös mångsysslare med filosofiskt perspektiv på sitt uppdrag. Så beskriver vi Stefan Attefall efter vårt möte med ministern, tillika trogen läsare av Offentliga Affärer. Men upphandlingsfrågorna hamnar i skymundan.

Inför min intervju med civil- och bostadsminister Attefall Googlade jag naturligtvis på hans namn. Under bara en veckas tid i november fick jag träffar på tidningsartiklar där han omnämnts i samband med så vitt skilda ämnen som bostäder, pensionsfrågor, gravsättningar, ideella föreningar, landstingsregioner och så offentlig upphandling förstås.
Har du fått ovanligt många ansvarsområden på din lott?

− Nja, det vet jag inte, men visst – jag har många och jag tycker att det är roligt. Det passar mitt kynne, det är en portfölj som passar mig. Den är eventuellt konstruerad utifrån min personlighet, säger Stefan Attefall.
Han syftar på sina breda intresseområden med anknytning till ekonomi och trosfrågor. Dessutom pratar han gärna om de filosofiska frågeställningarna av det offentliga uppdraget, om synen på samhället och medborgaren.

− Jag brukar säga att “Allt kan bli bättre”, det finns alltid utrymme att förbättra saker. Vårt uppdrag är att se till att skattepengar hamnar där de behövs, och fungerar stimulerande för samhället.
Han medger att gränserna mellan departementen fortfarande i vissa frågor är flytande. Lite senare under fotograferingen berättar jag att jag tidigare under dagen träffat IT-minister Anna-Karin Hatt.
− Ja, där har vi ett annat område som måste definieras – e-förvaltning, blir Attefalls spontana reaktion.

Dålig start
En kall och disig dag i november besöker vi Socialdepartementet och blir inbjudna till ett relativt litet men mycket trevligt kontorsrum. Intervjun börjar inte så bra, jag inleder med att förolämpa ministern som en följd av min oförmåga att bedöma hans ålder. Det är verkligen inte avsiktligt men det visar sig bli en isbrytare eftersom Stefan Attefall är en generös och prestigelös person som har glimten i ögat.
− Inled aldrig en intervju med att förolämpa ditt intervjuobjekt, skrattar han.

Stefan Attefall är född 1960 i Lycksele, har sedan valet 2006 varit ordförande i finansutskottet och sedan 2002 gruppledare för Kristdemokraterna i riksdagen.

I samband med hans tillträde som minister flyttade upphandlingsfrågorna från finansdepartementet till socialdepartementet. Attefall har redan tidigare svarat att det inte nämnvärt kommer att påverka arbetet med upphandlingsfrågor.

− Alliansen har samma inställning till regelverket, som ju dessutom till stora delar är direktivstyrt.

Han anser att lagen om offentlig upphandling är ett underskattat instrument, som det ofta klagas på.
− LOU är bra för att främja konkurrenskraften, men den är också bra för att stävja korruption. Hade man följt lagen om offentlig upphandling bättre i Göteborg hade man undvikit den situation man har idag. Lagen är till för att stävja korruption och kompisuppgörelser.
Behövs det ytterligare åtgärder för att undvika felsteg?
− Nej, lagen är tydlig om vad som är tillåtet.

Dags att höja statusen
Vad har du på agendan för upphandlingsfrågorna framöver?
− Nu handlar det om att låta lagändringarna från i somras sätta sig och börja tillämpas på rätt sätt. Med hjälp av Kammarkollegiets upphandlingsstöd ska vi öka kunskaperna om hur lagen används.
Han höjer rösten något aningen när han pratar om vikten av att ha hög kompetens på upphandlingsfunktioner runt om i landet.
− Jag vill uppmana både myndigheter och kommuner att se till att värna om upphandlarnas kompetens och eventuellt knyta funktionen närmare den politiska ledningen. Och om man har knappa resurser, till exempel i små kommuner, så samverka och ta hjälp. Det finns bra exempel.

Bra krav och dåliga krav
Snarare än ytterligare förändringar av lagen är det tid för analys, påpekar Attefall.
− Anders Wijkman ska titta på hur regelverket fungerar idag, och även på vilka möjligheter det finns att ta miljö- och etisk hänsyn. På det området går att göra mer än vad många tror, men det måste göras redan från början – i förfrågningsunderlaget.

Vad säger du om djurkrav då?
− Vi kan inte ange krav i våra upphandlingar som innebär att vi ställer leverantörer från andra länder utanför. Sverige skulle vara den största förloraren på en sådan strategi, vi är beroende av den internationella handeln.
Attefall menar att möjligheterna att ställa krav finns där, och uppmanar alla att ta hjälp av de stödmyndigheter som finns, såsom Miljöstyrningsverket, Kammarkollegiet och Konkurrensverket. Jag påtalar att beskeden ifrån myndigheterna ibland kan vara motstridiga.
− Detta är något vi måste få en större tydlighet i, jag hoppas att vi ska åstadkomma framöver bland annat genom det arbete som påbörjats i samband med Statskontorets utredning av upphandlingsstödjande verksamhet.

Han vill också påpeka att det finns flera sätt för staten att främja god miljö.
− Den offentliga upphandlingen löser inte alla problem. Ju mer specifika krav vi ställer desto dyrare blir produkterna vi köper, i slutänden handlar det om skattepengar. Är medborgarna beredda att till exempel betala för ekologisk mat, är det värt pengarna? Det är en politisk diskussion som måste föras i kommunerna.

Flytta ut administrationen
Nyligen fick vi veta att regeringen beslutat att inrätta ett servicecenter som ska sköta ekonomi- och personaladministration åt andra statliga myndigheter.
− Det är ett sätt att försöka effektivisera det som inte är myndigheternas kärnverksamhet. Hittills har vi sett stora framgångar genom Skatteverket, Lantmäteriet och Kronofogdens goda exempel – där han man lyckats sänka kostnaderna med 30 procent.

När alla myndigheter är anslutna till servicecenter beräknas besparingen för myndigheternas administration bli närmare 1 miljard kronor per år.
− Vi behöver arbeta smartare inom den statliga förvaltningen och utnyttja de fördelar som finns med att samverka kring de administrativa sysslorna. Den är också avgörande för att vi ska klara av de stora pensionsavgångar som väntar framöver. Den här reformen är i linje med den internationella trenden i såväl offentlig förvaltning som näringsliv.
Utvecklingen går mot en omställning där totalt färre människor i samhället arbetar. Attefall förklarar att man letar efter besparingspotential i många olika delar av den statliga verksamheten. Kanske även den offentliga upphandlingen.

− Den offentliga upphandlingen beräknas uppgå till 500 miljarder kronor per år. Om man lyckas åstadkomma 1 procent bättre nyttjande skulle det ge 5 miljarder kronor i besparing.
Det blir snabbt stora summor.

Stefan Attefall blir åter filosofisk när han pratar om den långsiktiga utvecklingen av det moderna samhället.
− Vi går från den starka staten till det starka samhället, och där är staten bara en del av samhället som dessutom inkluderar enskilda, näringslivet, organisationer. Statens roll är att erbjuda goda förutsättningar åt alla, där alla räknas i en sådan gemenskap. Även trossamfunden tillhör en viktig del av det starka samhället.