Välfärdsutredning presenterad
Att använda kvalitetskrav för att minska välfärdsföretagens höga vinster är inte realistiskt. Att ställa fler detaljerade krav skulle medföra en stor administrativ börda för välfärdens professioner. Det hävdar Ilmar Reepalu (S), regeringens särskilde utredare av vinster i välfärden.
Den 9 maj 2017 överlämnades Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning till civilminister Ardalan Shekarabi. Men redan dagen innan publicerade Ilmar Reepalu ett inlägg på DN Debatt (2017-05-08) där han sågar förslaget om att ersätta ”vinstjakt” med kvalitetskriterier.
Ilmar Reepalu skriver: ”Att försöka säkerställa att pengar stannar i verksamheten genom att ställa fler detaljerade krav medför en stor administrativ börda för lärare, sjuksköterskor, läkare och andra professioner inom välfärden. Genom införande av vinstbegränsning finns förutsättningar för en mer tillitsbaserad styrning. När det gäller välfärdstjänster som upphandlas eller ingår i valfrihetssystem ställer kommuner och landsting redan i dag ett antal krav på utförarna. Utredningen konstaterar att välfärdsföretagen, trots kraven, kan göra mycket höga vinster. En vinstbegränsning är dock bara en startpunkt för att utveckla välfärdens kvalitet och det behövs ytterligare åtgärder.”
Vänsterpartist hakar på
Samma dag (2017-05-08) gjorde Vänsterpartiets Ulla Andersson ett utspel i Svenska Dagbladet. Hon skriver: ”De borgerliga partierna fokuserar på så kallade kvalitetskriterier för företag i välfärden. Det låter bra, men hittills har ingen kunnat presentera några kvalitetskriterier som skulle klara av att hantera de problem som vinstjakten ger upphov till.”
Hon menar att så länge välfärdsverksamheter tillåts ha största möjliga vinst som drivkraft kommer kvalitetskriterier att vara otillräckliga. ”Oavsett vilka kriterier vi väljer att mäta kommer det då att finnas en drivkraft att spara in på det som inte mäts. Det skapar ett behov av att införa nya regler för att fånga in även detta, varpå företaget drivs att spara in på något annat. Resultatet blir en detaljstyrd och tungrodd välfärd, så som vi redan ser i delar av den svenska välfärden och som är än värre i till exempel USA. Personalen tyngs av en ständigt växande byråkrati vilket på papperet kan se ut som en säkerhet, men som i vardagen på äldreboendet eller i klassrummet blir ett hinder för god kvalitet.”
Regeringen ligger lågt
Regeringen är sparsmakad i sina kommentarer. På sin webbplats konstaterar man att slutbetänkandet från Välfärdsutredningen innehåller en mängd konkreta förslag. Bland annat vill utredningen att en sekretessbrytande bestämmelse införs för att underlätta kommuners och landstings möjlighet till uppföljning av välfärdsverksamhet som bedrivs av privata utförare samt att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ges bättre förutsättningar för att tillhandahålla kompletta register. ”Välfärdsutredningen gör även bedömningen att det är särskilt komplext att definiera och mäta kvalitet i välfärden, bl.a. eftersom viktiga kvaliteter i välfärdssektorn skapas i mötet mellan personal och barn och vuxna som behöver insatser från hälso- och sjukvård, socialtjänst eller som går i skolan. Att på ett rättvisande sätt mäta kvaliteten i dessa möten är svårt”, konstaterar regeringen.
Kritik mot förslagen
En rad instanser som intresseorganisationer, den politiska oppositionen i riksdagen, med flera, har riktat kritik mot förslaget om vinstbegränsning. Man menar att det skulle hota en rad i dag aktiva välfärdsföretag och skolor. Liberalernas partiledare Jan Björklund anser att betänkandet bör ”kastas i papperskorgen”.
OFFENTLIGA AFFÄRER följer den fortsatta formella ärendegången samt debatten kring välfärdsutredningen.