Varför detalj­styrs inte myndigheterna?

– De avslöjanden som gjordes under sommaren ska naturligtvis tas på största allvar. Det finns lagar, förordningar och föreskrifter som styr myndigheternas arbete när det gäller ekonomi och intern styrning och kontroll, säger Stefan Attefall.

Han förklarar att det finns en rad förordningar som reglerar hur myndighetens anslag kan användas och hur det måste redovisas. Budgetlagen slår fast att i statens verksamhet ska hög effektivitet eftersträvas och god hushållning iakttas. Myndighetsförordningen säger att en myndighets ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt.

– Men det vilar också ett stort ansvar på myndighetens ledning att precisera tillämpningen av regelverket genom interna riktlinjer. Genom att iaktta principer om sparsamhet och återhållsamhet och ha ett gott omdöme kommer man långt, och jag tror att det är svårt att detaljreglera bort de som ändå väljer att inte följa de principer som råder. Frågan om representation har också tagits upp i anföranden och i diskussioner med myndighetschefer, säger han.

Bort från detaljstyrning
De övergripande reglerna för statliga myndigheters interna representation försvann i juni 2007 och ersattes av myndighetsspecifika policydokument. Fungerar det tillfredsställande?

– Syftet med myndighetsförordningen var att komma bort från detaljstyrning. I den tidigare Verksförordningen stod det att ’chefen ska fastställa riktlinjer för myndighetens representation’. Eftersom många myndigheter under senare år tagit fram riktlinjer för myndigheternas representation utifrån handledning från ESV ansåg inte regeringen att det var nödvändigt att reglera detta särskilt i myndighetsförordningen. Ofta regleras också myndighetens riktlinjer i den arbetsordning som de är skyldiga att ha enligt myndighetsförordningen. Men andemeningen är dock densamma som tidigare. Hur myndigheterna sköter sin representation är myndighetsledningens ansvar nu liksom då, och ett stort ansvar ligger på verkschefen, säger Stefan Attefall.

– Det vilar ett stort ansvar på myndighetens ledning att precisera tillämpningen av regelverket genom interna riktlinjer.

FAKTA
En måltid: 90 kronor
En viss vägledning kring belopp kan myndigheterna få via Skatteverkets regler för momskompensation vid representation. Myndigheter har rätt till kompensation för ingående moms för representation och liknande ändamål i samma utsträckning som ett företag har rätt att göra avdrag för utgiften vid inkomsttaxeringen.
Kompensationsrätten är begränsad till vissa maxbelopp som anger vad som anses vara en skälig utgift för representation i olika fall. Kompensationsrätten för intern och extern representation i form av måltider som lunch, middag eller supé, är begränsad till den ingående moms som beräknas på ett belopp om högst 90 kronor (exklusive moms) per person och tillfälle. Kostnader för vin och sprit ingår då i maxbeloppet.

Läs mer: Var går gränsen för konferensen? Fredrik Ahlén, expeditionschef på Näringsdepartementet, medger att området intern representation innebär en utmaning. Till artikeln.