Vill gärna investera i VA-näten

Det kommande decenniet kommer miljardbelopp behöva investeras i lösningar på klimat- och vattenproblem runt om i världen. I vissa kommuner kommer det ta långt över hundra år att förnya ledningsnätet med nuvarande förnyelsetakt.
Därför anser Staffan Hansén, vd SPP, och Richard Gröttheim, vd Sjunde AP-fonden (AP7) att privat kapital bör släppas in i de kommunala näten för vatten och avlopp.
När det gäller till exempel dricksvatten är utmaningen höga krav på rening och vattenkvalitet, samt begränsning av ledningsläckage. ”I en osynlig infrastruktur skjuts planerat underhåll på framtiden så länge ledningarna inte brister”, skriver de bägge i Dagens Industri 2017-11-15.

Allvarlig vattensituation
Debattörerna pekar på att vattensituationen i Sverige är allvarligare än på flera decennier. ”Myndigheter varnar löpande om förorenat dricksvatten, översvämningar och vattenbrist. För oss i Sverige är situationen extraordinär, i andra delar av världen är detta normaltillstånd”, konstaterar de och tillägger: ”Ändå finns det för ögonblicket större investeringsvilja än det finns gröna och blå investeringsmöjligheter. På den punkten skiljer sig inte Sverige åt från resten av världen.”
I en förstudie, som presenteras den 15 november 2017 på ett riksdagsseminarium, har aktörerna undersökt förutsättningarna för att kunna bidra till underhållet av hållbara vatten- och avlopps (VA)-investeringar.

Kräver nationell samordning
Vd:arna menar vidare att sett ur ett globalt perspektiv är de svenska problemen intressanta som illustration av utmaningen att ställa om till ett mer hållbart samhälle. ”Sannolikt behöver de svenska kommunerna nationell samordning och stöd för att klara utmaningen som den sönderfallande vatteninfrastrukturen innebär. Det handlar om långsiktiga satsningar som kräver specialistkompetens och sträcker sig över många mandatperioder. Men när besluten är tagna bidrar vi gärna med finansieringen”, avslutar debattörerna.

0 thoughts on “Vill gärna investera i VA-näten

  1. Dagens avloppsstrategi har stora brister. Det är baserat på en idé att inbjuda blandning av allt som exempelvis växtnäring med tekniskt avfall som vi inte vet någonting om!
    Vi behöver mer källsortering och mindre blandning.

Lämna ett svar till Carl Lindström Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *