Föreningsbidrag kan finansiera terror

– Föreningsbidrag kan i värsta fall användas för att finansiera terrorism. Det sa Christina Kiernan, samordnare mot välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), på Penningtvättsdagarnas dag två.

Föreningsbidrag kan användas till litet av varje och vi har åsikts- och föreningsfrihet i Sverige. För att få bidrag måste man ange att man inte är emot demokrati, men det är svårt att kontrollera hur det egentligen ligger till. Flera kommuner överväger att sluta ge pengar. De som jobbar med föreningsbidrag utsätts ofta för påtryckningar. Christina Kiernan tycker att det borde finnas samlad information om fri- och rättigheter och hur de tillämpas i Sverige på någon lättillgänglig sajt. Kunskapen om finansiering av terrorism är inte hög ute i kommunerna, menade hon.

En paneldebatt med initierade deltagare från Säkerhetspolisen, SKR, bankvärlden, CVE och FOI toppade förmiddagen den andra dagen av Penningtvättsdagarna. Jonas Trolle, CVE, kompletterade där Christina Kiernans inlägg med att betona att föreningsbidraget i grunden är någon positivt och bra för demokratin, men att det missbrukas om syftet är att sprida extremism.

Säpo inledde dagen
Allra först dag två berättade Fredrik Hallström, säkerhetspolisen om vilka de största potentiella hoten är: islamistisk våldsbejakande extremism, högerextrema miljöer och vänsterkretsar. Propagandan i dessa kretsar avhumaniserar motståndarna, normaliserar och legitimerar användandet av grovt våld. Avrättningsfilmer visar och propagandan liknar de spel som våra barn ägnar sig åt.

Efter det redogjorde Michael Jonsson, FOI (enheten för strategi och policy) för hur den våldsbejakande miljön finansierar sina verksamheter i Sverige. Forskningen är begränsad men med hjälp av öppna källor, uppskattningar, djupstudier av rättsfall, med mera kan man få en bild av hanteringen. I Sverige har välfärdssystem och bidrag använts.

Penningtvätt i praktiken
Två män från Finanspolisen, Torbjörn Bodling och Claes Feldmann utvecklade hur det ser ut med transaktionskanaler och kontantanvändandets betydelse för penningtvätt.

Såväl befintliga banker som fintech, neobanker och kryptovaluta används. Fintech är affärsmodell eller teknologi för innovativa företag, förklarade Torbjörn Bodling. PSP (Payment Servic Provider) infördes av EU för att underlätta betalningar. Neobanker handlar om elektroniska tjänster för internationella överföringar. Dessa erbjuder tjänster som är attraktiva för kriminella. Utnyttjas för att dölja och tvätta svarta pengar och för att finansiera brottslighet. Till största del används kontanter men även snabba överföringar mellan konton. Målvaktskonton nyttjas också. Används även för att nyttja en parallell ekonomi, allt för att försvåra insyn.

Miljarder i knarkhandel
Claes Feldmann berättade att narkotikahandeln omsätter mellan tio och femton miljarder på grossistnivå. Till detta kommer gatuförsäljningen. Stora mängder medel försvinner ut från Sverige så att ruljansen kan fortsätta. En rad olika kanaler och tillvägagångssätt tillämpas: valutaväxling, penningöverföring, betaltjänster, informella betalningssystem, kurirer, smuggling. Den senare är systematisk och sker via lastbil, personbil och omsätts sedan i länder som är stora hubbar för narkotikahandel.

Framgångsrika ärenden
Genom att samverka har polisen lyckats knäcka flera kriminella verksamheter och inte minst med hjälp av att dekryptera chatinformation. Misstankerapporter från olika aktörer i det offentliga är jätteviktiga för arbetet mot penningtvätt, underströk Claes Feldmann.

Johan Landström gav en exposé av hur de nya betalningssätten utvecklats med hjälp av ny teknik. Han är medgrundare av Acuminator där han är CISO.

Penningtvättsdagarna blev som arrangemang en succé med 350 deltagare och ett 40-tal i kö för deltagande. Förhoppningen och planen är att dagarna ska få en fortsättning kommande år.

Succé för Penningtvättsdagarna