Intensiv sjukvårdsdebatt i sommar

Vårdgarantin i Sverige bör skärpas med Danmark som förebild. Tidsgränsen för behandling bör kortas från 90 till 60 dagar. Det menar Sveriges Läkarförbunds ordförande Sofia Rydgren Stale. OFFENTLIGA AFFÄRER har varit i kontakt med henne.

Parallellt med nyhetsrapportering om ansträngd personal och brister i sjukvården pågår en debatt under sommaren som fokuserar på mer långsiktiga förändringar. På flera debattsidor har svensk sjukvård lyfts. Bland annat påpekas att bristerna i vården har gått så långt att de vårdfackliga organisationerna kräver att regeringen tillsätter en kris­kommission för att förbättra arbetsmiljön.

På DN debatt 2022-07-30 påpekar Läkarförbundets ordförande att Danmark i början av 2000-talet hade lika långa vårdköer som Sverige har nu. Sedan dess har man genomfört en rad reformer för att korta väntetiderna. Hon skriver:

Just nu anser våra danska kollegor att deras vårdköer efter pandemin är djupt problematiska. Danska patienter väntar i genomsnitt 40 dagar på behandling, medan 38 procent av svenska patienter väntar mer än 90 dagar.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Sofia Rydgren Stale och fick svar via mejl.

Vilket gehör har du fått efter debattartikeln hittills?

– Bara positiva signaler än så länge, vilket tyder på att frågan är okontroversiell. Det borde inte finnas något större motstånd mot en stärkt vårdgaranti i Sverige. Arbetet i andra länder som till exempel Danmark, visar ju också att det går att genomföra, och att effekterna för patienterna blir positiva.

Hur realistiskt är det att Läkarförbundets förslag blir verklighet och när kan det i så fall träda i kraft?

– Vi har i Sverige vant oss vid att vård är något man får vänta på, men i takt med att vi ser att andra länder löst kö-problemet, tror jag att det kommer att komma ett folkligt tryck. Då måste politikerna ta tag i denna fråga. Att ge vård i tid kostar inte mer än att vänta med att ge vård. Tvärtom.

Finns det fler aktörer (t.ex. Vårdförbundet, Värdföretagarna, etc.) som delar er åsikt i denna fråga?

– De flesta som verkar inom vården är ense om att vårdgarantin så som den är utformad idag inte fungerar, men beroende på vad man jobbar med, så betonar man olika lösningar. De flesta förslag kokar dock ned i att regionerna behöver ta ett större ansvar för att säkerställa att det finns förutsättningar att ge vård i tid.

Vad vill du lägga till i övrigt?

– Den danska modellen för vårdgaranti fungerar, den är inte bara fina ord, utan har också ett innehåll. Patientens rätt till vård i tid är inte fritt valt arbete utan något som faktiskt ska förverkligas – också i Sverige.

I debattartikeln slår Läkarförbundets ordförande fast: Patientens rätt till vård i tid är inte fritt valt arbete utan något som faktiskt ska förverkligas. Det förtjänar också svenska patienter.

Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundet. Foto: Stina Stjernkvist / TT .

Se till helheten!

I samma tidning tog fyra statliga företrädare och experter på offentlig sektor upp styrningen av sjukvården: Toivo Heinsoo, fd landstingsdirektör i Dalarna och Stockholm samt statlig utredare, Sören Häggroth, fd statssekreterare i finansdepartementet, Anders Lönnberg, fd statssekreterare i socialdepartementet och nationell samordnare för life science, samt Roger Molin, fd chef för hälso- och sjukvårdssektionen vid SKR och nationell samordnare i socialdepartementet. Rubriken var ”Vården orkar inte med att styras av 21 olika regioner” och inlägget publicerades 2022-06-30.

De anser att de 21 regionerna i Sverige i praktiken ”bildar egna sjukvårds­system utan tanke på helheten”. De fyra experterna anser att ”denna suboptimering blir alltmer besvärande” och ”hämmar vårdens utveckling och syns extra tydligt när det gäller digitalisering och annan infra­struktur”.

De avslutar: 

Måtte den riksdag som samlas efter valet i höst och den regering som tillträder ha modet att ta sig an den svåra men nödvändiga uppgiften att reformera sjukvårdssystemet. Sjukvården behöver bättre förutsättningar än de som ges i dagens system.

Vill se höjda löner

Även politiker har debatterat sjukvård i sommar. Lena Östholm Munkberg (MP), förstanamn för Miljöpartiet i regionvalet i Nordvästra valkretsen i Skåne, vill se höjda löner, enligt ett inlägg i Dagens Medicin den 1 juli 2022. Rubriken är ”Dags för den offentliga sjukvården att steppa upp”

Regionernas styre behöver vakna, dagens personalpolitik håller inte längre. Sjuksköterskorna säger ifrån, heter det i ingressen.

Munkberg menar att det måste bli mer fördelaktigt att arbeta inom regionen som sjuksköterska. ”Regionen är en stor arbetsgivare med många valmöjligheter och med arbeten som passar de flesta. Vill vi behålla och anställa fler sjuksköterskor måste regionen vara en attraktiv arbetsgivare. Dagens stuprör mellan sjukhus och primärvård behöver luckras upp, för ett bättre nyttjande av kompetensen, för att öka patientsäkerheten och för att nyttja den digitala utvecklingen på bästa sätt”.

Förebyggande arbete

Även folkhälsa och förebyggande hälsoarbete tas upp på debattplats. Den 1 juli skriver Marie Söderqvist, programchef för folkhälsa vid tankesmedjan EPHI, Environment and Public Health Institute, i Sydsvenskan: ”Inget parti lägger ner någon större möda på att färre ska bli sjuka.”

Det massiva politiska ointresset för hur ett kollektivt ansvar för att förhindra sjukdom borde se ut är ganska märkligt med tanke på det stora intresset för vårdens driftformer och tillgänglighet, skriver hon och pekar på en omfattande studie om svenskarnas kondition. Den visade en kraftig nedgång i konditionen mellan 1995 och 2017 – nästan en fördubbling av andelen personer med hälsovådligt låg kondition. Till största delen berodde det på minskad fysisk aktivitet.

Men ska det förebyggande arbetet få fäste måste det finnas ett gensvar hos politikerna som kan skapa bästa möjliga förutsättningar för smarta och enkla tekniska lösningar och nya ersättningsmodeller till de nytänkande aktörer som finns inom hälso- och vårdsektorn.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.