Kontoret – nyckeln till framgång

Betydelsen av kontorets design och utformning visar sig vara mycket underskattad. Arkitekten och forskaren Christina Bodin Danielsson visar att en strukturerad och väldesignad arbetsplats är ett litet steg för att nå stor framgång.

Hur ett kontor ska utformas borde vara en högt prioriterad fråga inom företag och organisationer eftersom valet av kontorstyp visar sig påverka antalet sjukskrivningar, det allmänna hälsotillståndet och trivseln på arbetsplatsen.  

Det menar Christina Bodin Danielsson som förra året försvarade sin avhandling om hur olika kontorslandskap påverkar människors hälsa. I studien granskade hon sju olika kontorstyper och kom fram till att eget rum, cellkontor, eller så kallat flexkontor gav bäst resultat gällande de anställdas hälsa.

Egen kontroll mest positivt
Ett flexkontor innebär ett öppet kontorslandskap där ingen har individuellt skrivbord. Eftersom det är sällan samtliga anställda är på kontoret samtidigt, får varje medarbetare istället ta den plats som är ledig då de kommer till jobbet. Som komplement finns grupprum och andra rum där man kan sitta om man behöver läsa eller ringa ett samtal utan att bli störd.

Detta kan tyckas motsägelsefullt i Christina Bodin Danielssons resultat, eftersom det många i studien värdesatte högt var att ha ett eget cellkontor.

– Min slutsats är att det viktiga för individen är att känna egen kontroll och att man får känna sig fri att bestämma över sin arbetsplats, säger Christina Bodin Danielsson. De lösningar som fungerade sämst var de där ett stort antal personer satt trångt i samma rum utan möjlighet att kunna söka avskildhet och koncentration vid behov. Detta är den vanligaste kontorsformen i Sverige idag och också ett val som kan ha negativa effekter på verksamhetens resultat.

Val som berör
En bra kontorsmiljö är en långsiktig och strategisk fråga enligt Christina Bodin Danielsson. Man bör arbeta mer medvetet med ljud som är den största stressfaktorn på kontor i dag, men även med den estetiska upplevelsen av arkitektur som materialval och utsikt. Det är viktigt att det inom en kontorsmiljö finns möjlighet till såväl interaktion som avskildhet och möjlighet till koncentration men alltför ofta sitter man i öppna kontorsmiljöer utan möjlighet till avskildhet. Dessutom är det viktigt att tänka på gruppsammansättningen när man planerar en öppen kontorsmiljö.

Från arkitekt till forskare
– Jag hade jobbat som praktiserande arkitekt i sju år i många olika projekt då jag en dag hörde att en ny forskargrupp skulle fokusera på hur arkitekturen på olika sätt påverkar människor bland annat i kontorsmiljö. Eftersom jag själv har jobbat mycket
i just kontorsmiljö blev jag särskilt intresserad av detta forskningsämne, berättar Christina Bodin Danielsson.

Hon valde att forska i ämnet eftersom hon ville veta hur arkitektur kan påverka slutanvändarna, i det här fallet kontorspersonalen.

– Diskussioner inom arkitekturen handlar ofta om olika typer av funktionsmått och konstruktiva aspekter liksom ekonomi men inte om upplevelsen för användarna, eller hur arkitekturen påverkar användarna på olika sätt. Jag kände därför att jag behövde få veta hur vi påverkas fysiologiskt och psykologiskt av arkitektur på olika sätt, berättar hon.

Aktiv forskare
Christina Bodin Danielsson fortsätter nu att forska om kontorsmiljöns påverkan på kontorsanställda ur olika aspekter.

– För tillfället håller jag på med ett större forskningsprojekt där vi tittar på den longitudinella påverkan av olika kontorsmiljöer på anställdas hälsa och välbefinnande liksom på upplevelse av ledarskap i olika kontorsmiljöer. Studien baseras på the Swedish Longitudinal Occupational Study of Health (SLOSH) som har ett representativt urval av den arbetsföra befolkningen i Sverige. Det som är unikt med databasen är att den är longitudinell och följer därmed samma individer under en lång tid.

Buller i ny studie
Christina Bodin Danielsson arbetar även som handledare i ett forskningsprojekt som vill undersöka den kognitiva förmågan i kontorsmiljö med oljud. Det handlar alltså om koncentrationsförmåga men också förmågan att minnas, ta in ny information och lösa problem.

– Projektet som genomförs av doktorand Aram Seddigh på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet bygger på min doktorsavhandling och fokuserar på hur valet av kontorstyp påverkar kontorsanställda på olika sätt, säger Christina Bodin Danielsson.

Professor Hugo Westerlund vid institutet är huvudhandledare. Studierna genomförs i olika kontorsmiljöer i olika typ av branscher och ljudnivåerna skall mätas genom anställdas subjektiva upplevelse av ljudstörning i de olika kontorstyperna. Hypotesen är att olika typer av öppna kontor har olika mycket inverkan på den kognitiva förmågan. Förhoppningsvis kan fler kontorsmiljöer i framtiden förbättras som en följd av Christina Bodin Danielssons forskning.

Stina Rangmar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.