Kritiserad myndighet leds av stark GD

Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm berättar om den stora sammanslagningen, om kritiken mot myndighetens upphandlingar och om att flytta hem till Dalarna.

Vägverket och Banverket heter sedan april i år Trafikverket och är en stor myndighet med drygt 6500 anställda. Mannen bakom utredningen av sammanslagningen heter Gunnar Malm och är nu även den nya myndighetens generaldirektör. Trafikverket ansvarar för planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverkets omsättning räknas till 45 miljarder kronor per år. Vi pratar med Gunnar Malm sex månader efter sammanslagningen.

Gynna resenären
Vad var bakgrunden till sammanslagningen?
− Vi ville ha ett sammanhållet synsätt som i slutändan gynnar resenären och samhällsekonomin. Trafikverkets grundläggande uppdrag är att skapa förutsättningar för att uppnå funktionalitet, effektivitet och hållbarhet i transportsystemet, säger generaldirektör Gunnar Malm.

Du utredde sammanslagningen och utvecklingsarbetet. Vilken var din roll i arbetet?
− Under uppbyggnaden var min roll att se vilka behov som fanns då jag blev ordförande i organisationskommittén och jobbade rent praktiskt med sammanslagningen och uppbyggandet av den nya myndigheten. Olika arbetsgrupper och team skulle samordnas och vi fick alla hålla ett högt tempo eftersom vi endast hade sex månader på oss.

Du blev sedan vald till generaldirektör. Hur känns det nu att ha gått från ord till handling?
− Det har varit en utmaning men väldigt roligt och intressant. Vi har strikt följt planen och allt har gått enligt förväntningarna.
Vad är den stora skillnaden sedan sammanslagningen?
− Nu när det bara är en myndighet är arbetet mer övergripande så vi får jobba med bredare perspektiv.

Upphandlingar för alla
Trafikverket köper varor och tjänster för 35 miljarder kronor om året och gör upphandlingar med både svenska och utländska företag vilket föranlett en del missnöje. Viss kritik som riktats mot Trafikverkets upphandlingar kommer bland annat från SEKO som påstår att säkerhetsfrågor kan bli lidande när upphandlingar görs då inte ordentliga krav ställs.

Är den kritiken befogad?
− Nej, vi har strikta direktiv som vi följer och vi skulle aldrig kompromissa när det kommer till säkerhet.
Andra fackförbund som Byggnads påpekar att Trafikverket med sina upphandlingar ger bort jobb till utländska aktörer som inte förhåller sig till det regelverk med kollektivavtal och lagstiftning enligt den svenska modellen. På detta sätt försvinner arbetstillfällen för svenska företag.

Hur bemöter du denna kritik?
− I grunden är det skattepengar vi har ansvar för som ska användas på bästa sätt. Vi vill skapa så mycket vägar och infrastruktur som möjligt samt nya tekniska lösningar. Dessutom vill vi skapa konkurrens. Konkurrensen i Sverige är inte tillräcklig, därför lockar vi hit utländska företag. Vad gäller kollektivavtal och regler så följer vi den Europalagstiftning och de direktiv som finns på den fria marknaden. Vi är medvetna om problematiken kring kollektivavtalen varför vi nu arbetar fram ett avtal där Trafikverket kommer att ställa krav på minimilöner i de fall där det finns centrala kollektivavtal. Dessa minimilöner gör ingen skillnad på om det är ett svenskt eller utländskt företag utan ger lika villkor för alla intressenter.

Var ligger fokus i arbetet just nu?
− Just nu arbetar vi med ett effektiviseringsprogram där vi ser över hela organisationen för att se vad som behöver åtgärdas. Kanske någon funktion som ska tas bort eller läggas till. Arbetet kommer att pågå under hösten och rapporten kommer framåt jul.

Ärlig och rak
Du har synts en del i media. Har du några tips till andra hur man hanterar media?
− Jag tror man bör vara tillgänglig och ärlig. Dessutom ska man ge enkla och raka svar. I en intervju är det viktigt att visa varandra ömsesidig respekt eftersom vi båda gör vårt jobb.

Trafikverkets huvudkontor ligger i Borlänge. Hur känns det att flytta dit?
− Jag är från Dalarna ursprungligen, så för mig är det som att flytta hem efter 30 år i Stockholm. På min fritid passar jag på att umgås med familj och vänner och när jag nu är tillbaka i Dalarna finns det även chans för promenader i skog och mark.

Av Stina Rangmar