Vem tar helhetsansvar för kontanterna?

Om det saknas möjlighet att använda kontanter, exkluderas vissa grupper i samhället som inte kan eller vill använda den digitala tekniken. Det framhåller Karin Stålhandske, vd Loomis Sverige.

– För oss på Loomis är det uppenbart att förmågan att upprätthålla en fungerande infrastruktur för kontanter är satt under mycket hård press. Det vi gör dygnet runt – tar emot, transporterar, räknar upp och lagrar kontanter – är blodomloppet i systemet, argumenterar Karin Stålhandske.

Hon menar att det i dag saknas en sammanhållen politik gällande kontanter. Loomis har som ledande aktör deltagit i diskussioner kring såväl kontanternas betydelse för samhällets beredskap, som rätten att använda kontanter som en inkluderingsfråga. 

– Alla, från regering och riksdag till Riksbanken och länsstyrelserna, ser de uppenbara problemen och vart utvecklingen är på väg. Men ingen tar ett helhetsansvar, skriver hon på DN Debatt den 26 juli 2022.

Debattören konstaterar att Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder: ”Digitalisering förenklar vår vardag och gör betalningar enkla och smidiga, men det måste finnas alternativ. Kriget i Ukraina har satt fokus på det kontantlösa samhällets sårbarhet vid krig och cyberattacker. Kontanter är en beredskapsfråga.”

Enligt artikelförfattaren måste kontantanvändning även betraktas som en hållbarhetsfråga. Riksbanken uppskattar att ungefär en miljon svenskar är beroende av kontanter.

Karin Stålhandske pekar på ett antal frågor som hon menar behöver besvaras:

● Hur ska den nuvarande infrastrukturen för kontanter säkras, både ekonomiskt och organisatoriskt?

● Vilka krav ska ställas på banker, handeln och andra privata företag ­gällande att ta emot och handha ­kontanter?

● Är det rimligt att offentlig verksamhet eller upphandlade verksamheter kan avstå från att ta emot kontanter?

Läs hela debattartikeln här.